Kriget i Ukraina fortsätter, och båda parter försöker att förbättra sin position inför eventuella fredsförhandlingar efter Donald Trumps maktövertagande den 20 januari. Västvärlden bör acceptera denna verklighet och göra sitt bästa för att stötta Ukraina så mycket som möjligt. Vi bör klargöra att vad Trump än vill så är det Ukrainas beslut att fortsätta kampen eller förhandla, och att vi kommer att fortsätta att stödja landet vilket val det än gör. Detta skriver Ronie Berggren.
De förnyade luftanfallen mot Ukraina har genomförts trots att Donald Trump i sitt telefonsamtal med Vladimir Putin manade denne att inte eskalera.
Men anfallet har också gjorts på grund av att väst i rädsla för Putin inte har gett Ukraina det stöd landet behöver. Detta borde ha gjorts i ett långt tidigare skede. Men eftersom vi bara kan agera i nuet är det hög tid att börja.
Ukraina måste ges stöd – ekonomiskt och militärt – men också frihet att slå hårt tillbaka mot Ryssland, med alla till buds stående medel. Det är något som Europa och Bidenadministrationen bör ge tummen upp för.
Beroende på vad Trump beslutar har Ukraina cirka två månader på sig att slå tillbaka så hårt som möjligt och därmed få en starkare position inför eventuella förhandlingar. Väst bör göra detta glasklart: att valet att förhandla är Ukrainas eget, och att väst kommer att fortsätta backa upp Ukraina både ekonomiskt och militärt.
Väst bör heller aldrig acceptera de av Ryssland militärt ockuperade ukrainska områdena som ryska. Men med tanke på den faktiska realpolitiken är det viktiga att här och nu snabbt ge Ukraina fria tyglar och skicka så mycket materiel som möjligt är på det mycket korta tidsspannet.
Putin eskalerar nämligen i förhoppning om att det kommer att gynna honom. Han föreställer sig sannolikt att Trump kommer att pressa Ukraina stenhårt för att få vapenstillestånd och upprätta en buffertzon när han svärs in den 20 januari. Därför försöker Putin nu driva på militärt överallt, både på fronten och genom robotanfall, för att maximera den ryska förhandlingspositionen före den 20 januari.
President Joe Biden, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, och västvärldens övriga ledare måste syna spelet och kontra genom att sätta hårt mot hårt. Att tro att Putin ska sätta in kärnvapen innan den 20 januari och därmed riskera Trumps onåd (som skarpt varnat Putin för att ens prata om kärnvapen) är mycket långsökt. Så låt oss nu medan tid finns göra allt för att ge ukrainarna så starka kort som möjligt, oavsett om de sedan själva väljer att fortsätta återerövringen av sitt stulna land eller att förhandla med Putin.
