Facebook noscript imageBerggren: Walz, inte bara konstig, utan farlig
Opinion
Berggren: Walz, inte bara konstig, utan farlig
Kamala Harris och hennes vicepresidentkandidat Tim Walz på ett kampanjmöte i Los Angeles i lördags Foto: Jae Hong/AP/TT
Kamala Harris och hennes vicepresidentkandidat Tim Walz på ett kampanjmöte i Los Angeles i lördags Foto: Jae Hong/AP/TT

Kamala Harris vicepresidentskandidat Tim Walz har introducerat uttrycket ”weird”, det vill säga konstig, om Donald Trumps vicepresidentkandidat JD Vance. Men själv är Walz inte bara konstig, han är också farlig, menar Ronie Berggren.

Många förvånades när Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris nobbade Pennsylvanias judiske guvernör Josh Shapiro som parhäst, till förmån för Minnesotas progressive guvernör Tim Walz.

Shapiro är populär i Pennsylvania – en delstat av största vikt för Harris att vinna om hon vill bli president. Men Shapiro var för Israelvänlig, hans judiska identitet gick heller inte förbi någon i det allt mer Palestinavänliga och islamiserade demokratiska partiet. ”Shapiro har samma syn på Israel som Walz”, sa CNN:s nyhetskommentator Jake Tapper, ”men han är jude”.

Så Kamala Harris valde istället Tim Walz, vars popularitet inom partiets progressiva gräsrotsrörelse är stor, och en person hon själv tycks dra jämnt med.

Tim Walz är mannen som har populariserat pratet om att Donald Trumps vice-presidentkandidat JD Vance är ”konstig”. Det ord (engelska: ”weird”) som nu upprepas som ett mantra hos var och varannan liberal amerikansk TV-pratare. Vem som är mest konstig kommer de två att göra upp om i en uppkommande vice-presidentdebatt.

Men Tim Walz själv är mer än bara konstig, han är också farlig. Farlig på så vis att han vill dra USA bort från nationens rötter. Konservativa uppmärksammar alltifrån hans lättvindiga syn på Black Lives Matter-upploppen 2020 till hans mycket liberala abortsyn. Men det verkligt farliga med Walz framträder i hans syn på yttrandefrihet, där han vill se ett förbud mot ”desinformation” samt ”hate speech”. Det var i en intervju med den liberala TV-kanalen MSNBC som guvernör Walz i december 2022 sa:

– There’s no guarantee to free speech on misinformation or hate speech and especially around our democracy.

Problemet för Tim Walz del är emellertid att yttrandefrihet är en central del av USA:s konstitution. Redan i det första konstitutionstillägget sägs: ”Congress shall make no law …abridging the freedom of speech, or of the press”, detta har Högsta domstolen fastslagit innebär att amerikaner åtnjuter mycket stor yttrandefrihet.

Vad som är hat och vad som är desinformation är subjektivt, just därför är det tillåtet. Så sent som i ett domslut från 2017 röstade HD enhälligt för att upprätthålla yttrandefriheten i förhållande till hat och hets mot folkgrupper. HD-domare Samuel A. Alito Jr skrev i majoritetsformuleringen:

“Speech that demeans on the basis of race, ethnicity, gender, religion, age, disability, or any other similar ground is hateful; but the proudest boast of our free speech jurisprudence is that we protect the freedom to express ‘the thought that we hate’”

Den amerikanska konstitutionens första tillägg garanterar således amerikaner större yttrandefrihet än vad fallet är i Europa, där kritik mot invandring här i Sverige kan leda till fällande för hets mot folkgrupp. I Storbritannien har de senaste dagarnas upplopp också lett till prövningar av människor som kritiserar invandringen online och den brittiska Labourregeringen önskar även se över ytterligare åtgärder för uppviglande onlineaktiviteter. EU har också drivit på i kampen mot desinformation.

Det Kamala Harris vice-presidentkandidat Tim Walz vill, är att göra USA lite mer som Europa. Sådana åtgärder är svårare att göra i USA än i Europa och kan möta patrull i Högsta domstolen. Men Tim Walz verkar vilja försöka. Det gör honom inte bara konstig utan också oamerikansk och direkt farlig. Något JD Vance förhoppningsvis påpekar den dag de två möts i debatt.

R Berggren

Ronie Berggren är författare till böckerna ”George W. Bush och det amerikanska presidentvalet år 2000” (2017) och ”Donald Trump - en synnerligen amerikansk president” (2020) och är akademiker med fokus på relationen mellan religion och politik.