Smittspridningen av covid-19 har tagit ordentlig fart i samhället den senaste månaden och belastningen på vården har ökat. Tidigare har den utvecklingen snabbt fått utslag i dödsstatistiken men det har än så länge inte skett. 

– Vi ser fortfarande inga tendenser på att den ökade smittspridningen visar sig i högre dödlighet. Jag tror att en orsak är att smittan nu verkar drivas av yngre personer. De kan visserligen bli väldigt sjuka men dör i princip aldrig av covid-19 säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.

Covid-19 inte värst

En förklaring kan också vara att sjukvården sedan i våras lärt sig hur covidpatienterna ska behandlas. Håller den här utvecklingen i sig kan det vara början på slutet för covid-19, menar Tomas Johansson.

– Jag törs inte säga något definitivt men någonstans tror jag att vi är inne i en fas där dödligheten i covid-19 börjar ebba ut. Det kan vara så att vi börjar se effekterna av vaccinet. Att vi infört fler rekommendationer och restriktioner kan också betyda att de äldre blivit bättre på att hålla sig i karantän, men det är för tidigt att säga.

Tomas Johansson har arbetat på SCB länge och var med om de stora influensaepidemierna på 1990- och 2010-talet. De orsakade en betydligt större dödlighet i befolkningen än covid-19. Ett exempel är influensasäsongen 2012 som i förhållande till befolkningen slog hårdare än covid-19.

– Det handlade om en dödlighet som 2012 var cirka 0,2 procentenheter högre än 2020. Man följde inte influensaepidemierna på samma sätt förr trots att de kunde ge rätt stora dödstal i befolkningen. Jag tror att det handlar om att de ofta var över efter två månader. Covid-19 är en pandemi som berört hela världen och som dragit ut på tiden, säger Tomas Johansson.

I ett historiskt perspektiv har covid-19 inte heller gett ett särskilt stort avtryck i statistiken.

– Tittar man på hur många som avlidit avviker inte 2020 särskilt mycket. Det är fortfarande knappt en procent av befolkningen, vilket är den siffra som är den normala och som vi sett de senaste åren.

I det sammanhanget påpekar dock Tomas Johansson att basdödligheten var större för tio år sedan.

– Det har att göra med att befolkningen ökat rätt kraftigt de senaste tio åren samtidigt som dödligheten inte gjort det. De invandrare som kommit till Sverige under den perioden har varit förhållandevis unga och därmed långt ifrån döden.

Stort tapp i medellivslängd

Men om man däremot tittar på medellivslängden i befolkningen blir resultatet ett annat. Den ökar nämligen en aning för både kvinnor och män från år till år och 2020 minskade medellivslängden kraftigt.

– Man måste gå tillbaka till 1940-talet för att se en så pass kraftig minskning av medellivslängden mellan två år som mellan 2019 och 2020, säger Tomas Johansson.

Men, påpekar han, det handlar inte om att medellivslängden sjönk tillbaka till 1940 års nivåer, utan om den procentuella skillnaden mellan 2019 0ch 2020.

– Det är inte så dramatiskt eftersom man inte behöver gå tillbaka längre än till 2016 för män, och 2018 för kvinnor, där medellivslängden låg på den nivån och det har att göra med att medellivslängden ökar lite varje år, säger Tomas Johansson.

Apropå dödlighet. Vad säger du om argumentet att det dog ovanligt få människor 2019 och att det påverkade Sveriges dödstal våren 2020?

– Det är absolut så. Nu var inte underdödligheten 2019 lika stor som överdödligheten 2020. Eftersom Sverige inte hade någon kraftig influensa det året hade vi en underdödlighet på mellan 2 000 och 3 000 personer år 2019, vilket resulterade i att vi antagligen gick in med ett överskott av skröpliga personer 2020.

Sverige kom lindrigt undan

Nyligen presenterade den brittiska motsvarigheten till SCB, Office for National Statistics (ONS), statistik som visar att Sverige på helåret kom rätt lindrigt undan i jämförelse med övriga Europa.

I ONS statistik har befolkningen i Europas länder standardiserats för att eliminera skillnader i ålder och könsstruktur. På så sätt likställs ländernas befolkningsstrukturer på ett sätt som gör dem mer jämförbara.

– Ett land med fler äldre innebär ju att fler kommer att dö. Detta har man försökt neutralisera i modellen, säger Tomas Johansson.

ONS statistik visar att England var det land som under våren och försommaren drabbades hårdast med en standardiserad överdödlighet på 7,3 procent, följt av Storbritannien med 6,7 och Spanien på 5,9 procent. Sverige drabbades värst på våren och uppvisade då en överdödlighet på 2,3 procent under den perioden, enligt ONS statistik.

Längre in på året 2020 var det däremot de östeuropeiska länderna som drabbades hårt. Här klarade sig Sverige bättre och tog därmed igen ett antal placeringar jämfört med våren och försommaren. Vecka 51 hade till exempel Polen en överdödlighet på 11,6 procent medan Sveriges överdödlighet då sjunkit till 1,7 procent för 2020, visar ONS statistik.

Den brittiska studien visar även att Sverige hade en underdödlighet på 6,4 procent i åldersgruppen  0–64 år. Tomas Johansson menar att det understryker att det främst är äldre som drabbats av covid-19.

–Vad vi på SCB kan se är att kvinnor mellan 0–64 år i stort sett gick igenom coronaåret utan att dödligheten påverkades. Vi kunde se en viss ökning av dödligheten hos män i den åldersgruppen i april månad men inte under hösten. Jag tror dock att siffran -6,4 procent är lite för hög. Men det är säkerligen så att vi ligger på minus i den här åldersgruppen.

TEXT: Martin Berg