Han medverkade inte själv på måndagskvällens möte men ser nu optimistiskt på läget.

– Det verkar som att målningen blir kvar i Sverige och inte lämnar Nationalmuseum, säger Carl-Johan Malmberg, som har skrivit en bok om tavlan och som själv är hedersledamot i Konstakademien sedan 2016.

Konstakademiens ständiga sekreterare, Elisabeth Alsheimer Evenstedt, vill däremot varken kommentera eller förklara beslutet om bordläggning. ”Beslutet innebär att ledamöterna valde att avvakta händelseutvecklingen”, skriver hon i ett sms till TT. Hon anger inte heller någon tidpunkt för när Konstakademien väntas ta upp frågan igen.

Ledamöterna samlas en gång i månaden, skriver hon kortfattat.

Till Amsterdam

Rembrandts verk ”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” har hängt på Nationalmuseum i Stockholm sedan 1864, och kunnat beskådas av allmänheten sedan 1866. Nu är frågan dock om nationalskatten ska gå förlorad för Nationalmuseum och lånas ut till Rijksmuseum i Amsterdam eftersom museet i Sverige tycker att hyran för verket är för dyr.

Målningen beställdes till rådhuset i Amsterdam och hängdes upp 1662. Efter ett antal försäljningar kom målningen i slutet av 1700-talet till Sverige som arvegods och deponerades på Konstakademien i Stockholm år 1780. Åtta år senare blev den Konstakademiens egen genom en donation.

Ny hyra

Länge hängde målningen på Nationalmuseum utan att det fanns något avtal med Konstakademien. När museet renoverades lånades tavlan mellan 2015 och 2018 ut till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London och till Göteborgs Konstmuseum. 2018 tecknades dock ett avtal som innebar att Nationalmuseum fick låna verket av Konstakademien för motsvarande 400 000 kronor per år.

Målningens motiv utgår från den romerske historikern Tacitus berättelse om batavernas uppror mot de romerska kolonisatörerna år 69–70, under ledaren Claudius Civilis.