På måndagen begärde Karim Khan, chefsåklagare vid den Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, arresteringsordrar mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsminister Yoav Gallant samt mot Hamasledarna Yahya Sinwar, Mohammed Deif och Ismail Haniyeh.

Hamasledarna anklagas för bland annat ”utrotning, mord, gisslantagande och våldtäkt” medan de israeliska ledarna anklagas för att ha använt svält som en krigsmetod samt för avsiktliga attacker mot civilbefolkning under landets pågående krig mot Hamas.

”Enligt vår bedömning pågår dessa brott fortfarande”, skriver Karim Khan i ett uttalande.

Begäran om arresteringsordrar mot Netanyahu och Gallant får hård kritik från USA:s president Joe Biden.

”ICC-åklagarnas begäran om arresteringsorder mot israeliska ledare är skandalös. Och låt mig vara tydlig, vad den här åklagaren än försöker antyda, finns det ingen likvärdighet ingen mellan Israel och Hamas. Vi kommer alltid stå med Israel mot hot mot landets säkerhet” skriver Biden i ett uttalande.

Även Tyskland är kritiska, medan Frankrike stödjer ICC-åklagarens begäran.

– Frankrike stödjer den Internationella brottsmålsdomstolen, dess självständighet och dess kamp mot straffrihet i alla situationer, säger det franska utrikesministeriet i ett uttalande på måndagen enligt Reuters.

I mars 2023 utfärdade ICC en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin angående misstänkta krigsbrott under det pågående kriget i Ukraina, vilket innebär att de 124 stater som ratificierat Romstadgan om upprättandet av ICC är skyldiga att gripa Putin ifall de får möjlighet.

I juli förra året skulle Putin ha deltagit på ett toppmöte för de så kallade BRICS-länderna i Sydafrika, som ratificerat Romstadgan. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa begärde ett undantag från kravet om att gripa Putin från ICC, men innan något beslut hann fattas meddelade Putin att han inte skulle närvara på toppmötet.

Bland de länder som ratificerat Romstadgan finns samtliga länder i Europa utom Belarus, Ukraina och Ryssland, samtliga länder i Sydamerika, cirka hälften av länderna i Afrika, Kanada, Mexiko och USA.

Bland de länder som inte ratificerat Romstadgan finns Israel, USA, Ryssland, Kina och Indien.

Den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC, bildades på initiativ av FN:s Generalförsamling år 2002. Bara sju länder röstade emot bildandet av domstolen: Kina, Irak, Libyen, Qatar, Jemen USA och Israel.

När Bulletin nyligen intervjuade historikern John Fonte var han kritisk till ICC, som han menar underminerar den nationella demokratin.

”Principerna för Internationella brottmålsdomstolen står i direkt motsättning till demokratiskt självstyre, eftersom soldater från en demokrati vars nation inte ratificerat ICC-fördraget enligt ICC:s regler ändå kan ställas inför ICC-domare mot den demokratiska statens vilja” skrev Fonte till Bulletin och fortsatte:

”Dessutom kommer vissa av ICC-domarna från icke-demokratiska länder med olika sedvänjor, vanor och juridiska system. Varför ska de döma handlingarna från soldater från demokratiska länder? Det finns ingen anledning för USA (eller för den delen någon annan liberal demokrati) att överge sina medborgare till ICC”

Läs även: Transnationalism – ett hot mot liberal demokrati

Sverige hör till de länder som ratificerat ICC, vilket innebär att Sverige blir skyldiga att gripa Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant om ICC utfärdar en arresteringsorder.

På söndagen inledde utrikesminister Tobias Billström en rundresa i Mellanöstern, där han bland annat ska träffa israeliska, palestinska och jordanska ledare.

Först ut var den palestinska myndighetens nytillträdda premiärminister Mohammed Mustafa, och vid en gemensam pressträff framförde Billström den svenska ståndpunkten om en tvåstatslösning, med ett enda palestinskt styre, istället för att Gaza styrs av Hamas.

– Den svenska regeringen bedömer det som enda sättet att långsiktigt lösa konflikten och vi verkar inom EU och med andra organ och partners för att göra det möjligt, säger Billström enligt Svenska Dagbladet.

Bulletin söker Tobias Billström samt justitieminister Gunnar Strömmer genom deras respektive pressekreterare.