Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen där Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få två nya verktyg i kampen mot bidragsbrott: en sanktionsavgift och en bidragsspärr.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje motiverar förslaget:

– Med en sanktionsavgift och bidragsspärr blir konsekvenserna kännbara för den som försöker tillskansa sig pengar de inte har rätt till. Det handlar både om att värna skattebetalarnas pengar och motverka bidragsbrott som göder den kriminella ekonomin. Det är rätt och rättvist, säger hon i ett pressmeddelande.

Avgift och spärr – så ska det fungera

Den som orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna felaktiga uppgifter eller försumma sin anmälningsskyldighet riskerar en avgift på 25 procent av återkravet, lägst 2 368 kronor. Avgiften kan reduceras om den bedöms oskälig.

Vid grövre överträdelser, där någon medvetet eller av grov vårdslöshet försökt utnyttja systemet, kan en tidsbegränsad bidragsspärr utfärdas för den aktuella förmånen. Spärren kan sträcka sig från tre månader upp till tre år, men får inte beslutas om det vore oskäligt.

De nya reglerna är tänkta att i många fall ersätta åtal vid mindre allvarliga brott, något regeringen menar frigör resurser i rättsväsendet. Vid grova bidragsbrott ska polisanmälan ändå göras.

Brett politiskt stöd

Förslaget backas upp av både regeringspartierna och samarbetspartiet SD. Clara Aranda (SD), ledamot i socialförsäkringsutskottet, välkomnar propositionen:

– Det är både viktigt och angeläget att vi nu tillsammans med regeringen tar ytterligare krafttag mot välfärdsbrottsligheten. Med fler verktyg såsom bidragsspärr och administrativa sanktionsavgifter i socialförsäkringen ges samhället bättre förutsättningar att förhindra att skattemedel hamnar i kriminellas fickor, säger hon i pressmeddelandet.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.