Sveriges nye utrikesminister Tobias Billström kommer att lägga om utrikespolitiken. Han beskriver det som ett paradigmskifte som ska innebära ett större fokus på vårt närområde, det vill säga Norden, Baltikum och EU.
Billström är dock tydlig med att utrikespolitiken inte kommer att läggas om helt. Viktiga positioner gällande Nato, Ukraina och Europa kommer att förbli desamma som tidigare.
Däremot kommer en rad förändringar att ske gällande andra delar av den svenska utrikespolitiken. Enligt Billström lade inte den föregående regeringen tillräckligt med kraft på de nordiska och baltiska relationerna.
– Där menar vi att vi under flera års tid inte haft den utblicken i närområdet och det intresse vi behöver ha nu, med Nato och Ukraina, och inte minst med vårt medlemskap i Nato. Det gör det nödvändigt att rekalibrera utrikesförvaltningen och lägga mer tid och kraft och resurser på det här området, säger Billström i en intervju med TT.
Samtidigt som Billström pekar på vikten att lägga större fokus på relationen till närliggande länder, så menar han även att det är viktigt med Sveriges transatlantiska relationer och även relationen till Indien.
– Vi måste ha flera tankar i huvudet samtidigt. Den transatlantiska länken är också en prioritet för den här regeringen och man får inte glömma bort att den också kommer att innebära en förhöjd grad av intresse för vad USA tänker och tycker om till exempel Asien, säger Billström.
Natomedlemskap
Den nya regeringen står fast vid den tidigare rödgröna regeringens syn på Natomedlemskapet, men vill se en snabbare ratificering. Billström är mycket hoppfull över att avtalet med Turkiet kommer att gå i lås och att man ska kunna ro hem ett medlemskap i Nato.
På frågan om den nuvarande regeringen kommer att vara mer tillmötesgående inför de turkiska kraven gällande att utvisa “terrorister” säger Billström:
– Det som står i avtalet ska uppfyllas men det måste ske med rättssäkerheten som bas. Därför är det viktigt att vi har samtal och dialog om hur det här ska tolkas.
Det återstår att se när Sverige ratificeras av Turkiet, men statsminister Ulf Kristersson talade med den turkiske presidenten Erdoğan under onsdagen och han väntas besöka Ankara inom en snar framtid för att försöka lösa tvisten.
Andra ändringar
Gällande biståndet vill den nya regeringen röra sig från det multilaterala biståndet, det vill säga FN, och mer mot civilsamhället. Billström menar att biståndsarbetet varit ineffektivt och att det går att göra betydligt bättre.
– Den ständiga frågan är hur många olika ställen vi kan vara på utan att vi tunnar ut förmågan att få ett starkt genomslag för biståndspolitikens olika uppgifter?
En annan uppmärksammad förändring är att den nya regeringen slopar den feministiska utrikespolitiken. Den nya regeringen anser att feministisk utrikespolitik varit en etikett som inte fyllt något bra syfte och skymt för andra viktiga frågor i den svenska utrikespolitiken.
– Sverige kommer att ligga kvar som en stark förkämpe för jämställdhet, det är ett kärnvärde för Sverige, både som samhälle och som stat i samtal med andra stater. Vi har varit kritiska till etiketten feministisk utrikespolitik. Vi vill ha en operativ, konkret politik, inte etiketter, säger Billström.
