Regeringen beslutade i går att sänka biståndet från 56 till 53 miljarder kronor per år, med start 2026. Beskedet kommer trots att både Kristdemokraterna och Liberalerna lovade att behålla enprocentsmålet inför valet 2022.

Moderaterna, som leder biståndsarbetet i regeringen, har under ledning av biståndsminister Johan Forssell och nu Benjamin Dousa påbörjat ett förnyelsearbete. Detta har mött kritik från biståndsorganisationer.

Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson, kommenterar beslutet till tidningen Dagen.

– Jag kan förstå besvikelsen. Men samtidigt ska man veta att hade inte vi i Kristdemokraterna varit med, då hade summan hamnat betydligt lägre, säger Brunegård till Dagen.

Hon avslöjar att utgångsläget i förhandlingarna var ”avsevärt lägre” än den slutliga summan, men vill inte specificera exakt hur lågt.

– Våra förhandlare har gjort ett gigantiskt arbete, betonar Brunegård.

Trots sänkningen hävdar Brunegård att Sverige fortfarande tillhör världseliten inom bistånd. Sverige är ett av endast fem länder som uppfyller FN:s mål om 0,7 procent av BNI i bistånd.

Brunegård lyfter fram kommande reformer som ska kompensera för minskningen:

– Det är på ingång en reform där företag och föreningar ska kunna få skatteavdrag när de ger bistånd, avslöjar hon. Hon antyder också att ett positivt regeringsbeslut om bistånd snart kommer att presenteras.

KD står fast vid målet att återinföra enprocentsmålet och planerar att gå till val på detta om två år.

– Det är vår målsättning. Jag har ändå tilltron till att när man ser att biståndet är effektivt och att mindre pengar spiller iväg på administration och risk för korruption, så ska det även öka biståndsviljan hos de partier som vill ha en lägre nivå, säger Brunegård.

Brunegård uppmanar till att se helheten i biståndsarbetet och betonar vikten av effektivitet och transparens för att öka förtroendet för Sveriges biståndspolitik.