Det svenska elsystemet har inte blivit mindre stabilt när kärnkraft ersatts med vindkraft, enligt en ny rapport från forskningsbolaget Energiforsk, som ägs av bland andra branschorganet Energiföretagen och Svenska kraftnät.

I rapporten har forskare analyserat 100 gigabyte data från 2015 till och med juni 2024, och resultatet är tydligt, säger Mikael Odenberger, en av forskarna som arbetat med rapporten.

– Det finns inget i de data som vi har tittat på som pekar på att det blivit mindre stabilt under den här förändringen det senaste årtiondet. Snarare tvärtom, säger han till Dagens Nyheter.

Blomgren: ”Problemen ligger i hur den tolkas”

Bulletin har talat med kärnkraftsexperten Jan Blomgren, som har läst igenom rapporten. Han är kritisk på vissa viktiga punkter, men vill inledningsvis ge rapportens upphovsmän visst beröm.

– Rapporten verkar gedigen, den är välskriven. Faktaunderlaget verkar korrekt, så vitt jag kan se och den innehåller en hel del intressant information, säger Blomgren och fortsätter:

– Problemen ligger i hur den tolkas. Rapporten handlar bara om tillförlitligheten i att el kommer fram till användaren, och inget annat, och vad det gäller tillförlitligheten så har det varken blivit bättre eller sämre, men man säger också att risken för elbrist har ökat. Framförallt på vintern.

Hur kan det gå ihop med att det är oförändrat?

– Risken att något inträffar är ju inte samma sak som att det har inträffat. Om du kör 200 km/h på motorvägen så ökar du risken för en olycka, men kommer du fram utan en olycka då har det inte hänt.

– Det är samma sak här. Risken har ökat, och där citerar de Svenska Kraftnät som varit tydliga på den punkten, då man ser att antalet timmar per år då vi är beroende av import från omvärlden ökar. Och hittills har vi har fått importera el och stora användare har dragit ner sina användning, så hittills har det gått bra. Men risken har ökat.

”Blir skräp-el som man får lov att exportera för att bli av med”

Samtidigt påpekar Blomgren att den svenska elanvändningen minskat på senare år, och nyligen varit den lägsta sedan 1990.

– Varför gör vi det, samtidigt som vi exporterar massor med el? Den totala produktionen är ju större än någonsin. Jo, det beror på att att vi har så mycket vindkraft nu, och den elen klarar inte industrin av att använda, utan de behöver jämn tillförsel dygnet runt, året runt, och den är ju sämre än förut.

– Det här gör att den totala elanvändningen i Sverige går ner, därför att industrin får inte el 24 timmar om dygnet till rimligt pris. Därför uteblir investeringar och därmed minskar elanvändning i Sverige. Istället får du ett gigantiskt överskott av vindkraftdel som vi exporterar till låga eller negativa priser. Det blir skräp-el som man får lov att exportera för att bli av med det ur systemet.

”Tar inte upp ekonomiska aspekter över huvud taget”

Dessutom menar Blomgren att rapporten ”med närmast kirurgisk precision” undviker att ta upp kostnaderna för att stabilisera elsystemet.

– Man tar inte upp ekonomiska aspekter över huvud taget, det enda ekonomiska man kommenterar är att Svenska Kraftnäts direkta kostnader för att balansera elnätet har, inom citationstecken, ”bara” ökat från en till åtta miljarder per år, och avfärdar detta som varandes en piss i havet.

– Det var peak-året 2022, jag tror man är nere i sex miljarder nu. Men man snackar om att det här löser marknaden, det är ingen fara. Men ett annat sätt att säga är att du på 15 år får en ny kärnkraftsreaktor för de pengarna.

För vanliga medborgare som betalar elräkningen så är det just priserna man tänker på när det gäller instabil elmarknad. Så hur motiverar man varför man inte tar med det här i beräkningarna?

– Det motiverar man inte, utan man bara struntar i att ta upp det hela. De säger att vi tittar bara på de direkta kostnaderna, underförstått på stamnätet.

– Idag har vi ju situationen att under stora delar av året så har du i stort sett gratis eller negativa priser. Men vi har ju nätkostnader som har dragit iväg enormt mycket, och de nätkostnaderna är ofta högre.

– Jag hade en räkning för någon månad sedan där Vattenfall brydde sig inte ens om att skicka ut räkningen för att den var under deras gräns för att skicka en faktura. Men samtidigt så får jag en nätfaktura på 2000.

”Summan av detta är det du ser på din näträkning”

Det där är ju någonting som många elkonsumenter har märkt, att elpriserna gått ner, men nätavgifterna dragit iväg något enormt...

– Det finns mycket att säga om det. I rapporten tittar man på vad svenska kraftnät säger att de betalar för att balansera produktionen i varje givet ögonblick, det vill säga de köper tjänster för att se till att strömmen räcker just nu, och det går från en till numera mellan sex och åtta miljarder om året. Men det är deras direkta kostnad.

– Svenska Kraftnät kör stamnätet, men det är ju en liten del av elnätet. Stora delen är ju de regionala och lokala näten, och där stoppar vi in hur mycket batterier och annat som helst för att de ska klara sin lokala stabilitet. Och summan av detta är det du ser på din näträkning, därför att Svenska Kraftnäts kostnader förs ut på de på de lokala och regionala näten.

– Men det här gör att framförallt då vindkraften i Sverige, och nu är även solkraften på gång, leder till enorma ökningar av nätkostnaderna långt ute i nätet. Och det tar inte elforskarrapporten upp över huvud taget.

Varför tror du att man valt de här begränsningarna och det här perspektivet för den här rapporten?

– Den enkla förklaringen är att Markus Wråke är VD för Energiforsk, och han kommer ju från ”hata kärnkraft, älska vindkraft”-miljön på Chalmers. Du kan ju notera förresten att rapporten är finansierad av Mistra Electrification, som koordineras av Chalmers. Ytterligare ett skattefinansierat, inom citationstecken, ”miljövänligt initiativ”.

Bulletin har sökt Energiforsks vd Markus Wråke för att låta honom bemöta Blomgrens kritik. Wråke har svarat via mejl, och svaren kommer under dagen publiceras i en separat artikel.