Riksbanken antas befinna sig på eller nära räntetoppen. De flesta bedömare räknar med att styrräntan börjar sänkas någon gång under sommaren 2024. Både marknaden och storbankernas ekonomer räknar med att det sedan går relativt snabbt nedåt.

Räknar med räntesänkningar

Trots att Riksbanken själv inte pekar åt det hållet – utan betonar att räntan måste vara hög under lång tid framåt – räknar flera tunga prognosmakare med att det kan bli räntesänkningar på 1,50–1,75 procentenheter från sommaren 2024 till slutet av 2025.

Sänkningarna av styrräntan – om de kommer – kan antas pressa ner boräntorna. Tydligast och snabbast brukar effekten bli på bolån med rörlig ränta, vars ränta normalt justeras var tredje månad.

– Den rörliga boräntan påverkas relativt direkt av sänkt styrränta, säger Magnus Karlsson, avdelningschef på Finansinspektionen (FI).

Grovt räknat skulle ett bolån på tre miljoner bli drygt 50 000 kronor billigare per år om räntan på bolånet skulle sänkas med 1,75 procentenheter. Fast de som räknar med att boräntan sänks lika mycket som styrräntan gör troligen ett misstag. Sambandet är inte så enkelt.

– Det är ett stort genomslag, om än inte fullt ut, säger Karlsson, som betonar att FI inte ger prognoser på vare sig styrräntan eller boräntor.

Snålar med sparräntor

Att boräntorna lever sitt eget liv har framgått tydligt under inflations- och räntechocken sedan våren 2022 – där styrräntan har höjts med 4 procentenheter medan snitträntan på ett rörligt bolån har gått upp cirka 3 procentenheter.

Bankerna lyfter gärna fram hård konkurrens som en förklaring till att de inte höjt lika mycket som Riksbanken. Men det handlar nog mest om att bankerna har valt en annan metod för att få upp räntenettot – det vill säga det de tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor. Bankerna har valt att snåla med sparräntorna i stället för att höja boräntor.

– Givet det vi ser så har inlåningsräntorna inte hängt med lika mycket uppåt, konstaterar Karlsson.

Mot bakgrund av denna bankstrategi bör ett hushåll därför räkna med att boräntorna bara delvis hänger med nedåt när styrräntan börjar sänkas.

– Ja, men lite så är det. Det är inte alls givet så att om styrräntan skulle gå ned i framtiden att det blir ett genomslag på ”ett till ett” på bolåneräntan, säger FI-ekonomen.

Boräntan påverkas av andra faktorer

Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Sydney, håller med om att det inte går att sätta likhetstecken mellan ändrade styrräntor och boräntorna.

Styrräntan ska i stället ses som ett ankare för ränteläget i Sverige som påverkar andra räntor, enligt Österholm. Vilken nivå boräntorna hamnar på beror också på andra faktorer.

”Bland annat bankernas upplåningskostnader, kostnader för kapitaltäckning, förväntade kreditförluster och bankernas vinster”, skriver Österholm i en mejlintervju med TT.

Bankens kostnader för att låna pengar avgörs i sin tur av de riskpremier som marknaden kräver för att låna ut till banken i fråga.

”När det gäller de marginaler som bankerna har mellan in- och utlåning samt för vinst så kan man ju notera att bankerna verkar på en marknad där konkurrensen inte är perfekt och kunderna drar sig för att byta bank. Detta spelar ju också roll för bankernas agerande och därmed vilket genomslag Riksbankens ränteförändringar får”, skriver Österholm.