Regeringen har lämnat in en proposition om att höja lönegolvet för dem som kommer till Sverige för att arbeta. Förslaget kritiseras nu av flera branschorganisationer som menar att man dels frångår överenskommelsen om att parterna själva ska hantera lönefrågan – dels att hela det svenska näringslivet riskerar att drabbas.
Den 22 juni bjöd regeringen in 18 företrädare för fackförbund för att vid ett rundabordssamtal diskutera kring lagrådsremissen med förslag om att förändra kraven på den person som kommer till Sverige i form av arbetskraftsinvandring.
Förslaget innebar att man nu krävde att ”en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd”, till skillnad från nuvarande regelverk då det endast krävs att arbetskraftsinvandrare ska kunna försörja sig. Förslaget motiveras med att förändringen ska stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden samt att motverka konkurrens med låga löner.
Nu har remissen blivit proposition och att arbetskraftsinvandrare ska ha en anställning som ger god försörjning i stället från nuvarande regelverk har stor möjlighet att bli verklighet.
– Nu gör vi ytterligare en skärpning av regelverket för arbetskraftsinvandring och underlättar för seriösa företag, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).
Men det är inte alla som är nöjda inför den eventuella förändringen. Patrick Joyce, chefsekonom på tjänsteföretagens organisation Almega, är kritisk:
– Förslaget var väntat, regeringen aviserade detta redan före sommaren, men det är ändå ovälkommet. En höjning av inkomstkravet till 28 000 kronor i månaden som Anders Ygeman tidigare talat om skulle tvinga närmare häften av alla arbetskraftsinvandrare att resa hem, säger Patrick Joyce.
Kravet: 28 000 kronor
Sveriges migrations- och integrationsminister Anders Ygeman menar att förslaget grundar sig i att Sverige har tagit in fler arbetskraftsinvandrare än vad som egentligen behövs.
– Bakgrunden är att vi sedan den moderatledda regeringen införde världens mest liberala arbetskraftsinvandring har tagit emot en bra bit över 200 000 arbetskraftsinvandrare, varav majoriteten i yrken där det inte råder någon brist eller som är okvalificerad arbetskraft. Dessutom har det funnits ett omfattande missbruk, sade Ygeman under en pressträff tidigare i somras.
Det lönegolv på cirka 13 000 som idag krävs för den som ska arbeta i Sverige ser ut att få en rejäl höjning. Ygeman ville inte specificera hur stor förändringen kommer bli, men menar att Moderaternas kalkylering är rimlig.
– Moderaterna har föreslagit 80 procent av medianlönen. Då hamnar man på 27 000–28 000 i månaden. Jag tycker att nivån som Moderaterna har gett uttryck för är en rimlig start på diskussionen. Jag tycker inte att det är en orimlig nivå, säger han.
Flera riktar kritik mot propositionen
Även andra representanter i näringslivet ställde sig kritiska till förslaget. Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson anser att förslaget är ett hot mot hela den svenska företagsamheten.
– Det är otroligt olyckligt att regeringen vill göra en sådan här åtgärd. Vi har enorma utmaningar att rekrytera på svensk arbetsmarknad och att i det läget försvåra för företagen att rekrytera från länder utanför EU är ett slag mot näringslivet,sade Karin Johansson, på organisationens hemsida.
Även branschorganisationen Visitas förhandlingschef Torbjörn Granvärn konstaterar att förändringen skulle slå hårt mot flera företag inom besöksnäringen. Vissa företag skulle tvingas lägga ner om lönegolvet skulle höjas som tidigare indikerat.
– Vi har en kraftig kompetensbrist i vår näring. Förut var det framför allt kockar som saknades, men nu är det brist inom alla yrken. I besöksnäringen är alla medarbetare en kedja och saknas det en ring, till exempel en servitör, går kedjan sönder och det blir inget jobb till kocken, diskaren och bartendern heller, säger han.
Slår mot IT-sektorn
Enligt en granskning av statistik från Migrationsverket kan Alegra rapportera om att det mellan åren 2010 och 2021 varit drygt 140 000 personer från tredje land som fått arbetstillstånd i Sverige – med undantag av säsongsanställda. Drygt 40 procent av de som kommit till Sverige via arbetskraftsinvandring arbetar inom it och teknik. Två procent av alla civilingenjörer och sju procent av alla it-arkitekter och systemutvecklare som arbetar i Sverige kommer från arbetskraftsinvandringen och bidrar med viktig kompetens samt fyller ut arbetsgivarnas efterfrågan. Dessutom återvänder många av dem hem efter några år.
Förslaget om ett lönekrav på minst 28 000 kronor per månad för att få ett arbetstillstånd riskerar därmed att leda till att fyra av tio personer som arbetar i Sverige med nuvarande regelverk tvingas återvända hem. Enligt Alegra skulle dessutom mellan 10 och 15 procent av arbetstillstånden för it-tekniker, systemvetare och ingenjörer riskera att dras in.
Visitas förhandlingschef Torbjörn Granvärn menar att tanken på att anställa människor som redan befinner sig i Sverige inte är dålig, men att det förhållandevis snabba förslaget om att höja lönegolvet riskerar att påverka hela näringslivet:
– Medarbetarna är oftast en förutsättning för att driva och utveckla verksamheten hos våra medlemsföretag. Och det handlar alltså inte bara om deras egna jobb, utan finns den kompetensen så genererar de också ytterligare arbetstillfällen, säger Torbjörn Granvärn och fortsätter:
– Våra medlemmar vill anställa dem som är i landet, och det gör de också. Men problemet är att om de inte har kocken, så blir diskaren arbetslös. Har de inte hotellstädet, så måste de stänga hotellet. Då blir receptionen också arbetslös, säger Granvärn till Svenskt Näringsliv.
Regeringen vill frångå överenskommelse
I Sverige finns överenskommelsen om att det är arbetsgivaren och arbetstagaren som tillsammans sätter lönerna. Det pågår fortsatt förhandlingar inom EU om minimilönerna, där EU-kommissionen yrkar för att sätta ett lönegolv för alla som arbetar. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark rekommenderade dock Sverige att rösta nej till EU:s minimilöner med argumentet att det är parterna själva som ska sätta lönerna på svensk arbetsmarknad.
Här är samtliga representanter, Joyce, Johansson och Granvärn eniga. Att politiskt sätta lönegolv, som även kan ligga långt över kollektivavtalen, riskerar att skada den svenska modellen.
– Vi har en överenskommelse i Sverige om att det är parterna som sätter lönerna. Här vill regeringen frångå den principen, säger Patrick Joyce. Karin Johansson instämmer:
– Vi slår oss för bröstet om att vi har en modell som fungerar väldigt bra. Här går regeringen in och gör ingrepp i den modellen som den annars brukar försvara.
Frågan om vem det egentligen är som ska sätta lönerna verkar variera beroende på vilken bakgrund arbetstagaren har, förklarar Patrick Joyce.
– Men när det gäller arbetskraftsinvandringen verkar alltså regeringen vilja göra tvärtom. Och det blir väldigt märkligt om det ska vara olika förutsättningar som gäller beroende på vad medarbetaren har för ursprung, säger Patrick Joyce.
Svårt att hitta arbetskraft
Anders Ygeman menar att det skärpta regelverket kommer att underlätta för seriösa företag. Risken är dock att förslaget får motsatt effekt, enligt Patrick Joyce.
– Mer än häften av tjänsteföretagen har svårt att hitta arbetskraft just nu. Vi behöver förslag som gör det lättare att anställa – inte svårare. Fusk och missbruk måste bekämpas genom hårdare kontroller, inte genom svepande åtgärder som drabbar alla, säger Patrick Joyce.
