Försvarsminister Pål Jonson (M) väntas i Washington senare i dag underteckna ett nytt avtal om ett fördjupat försvarssamarbete med USA.

Avtalet ger USA:s militär rätt att använda delar av vissa svenska militärbaser. Ett viktigt syfte är att USA snabbt ska kunna komma till Sveriges hjälp vid en kris.

– Jag är glad för att det här avtalet kommer fram, för det behövs och fördjupar Sveriges relation till USA och det skapar ökad stabilitet i vår relation, säger förre försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesperson Lars Wistedt uppger att SD inte har några principiella invändningar mot avtalet.

Inte kontroversiellt?

Hultqvist (S) påpekar att det var den förra S-regeringen som inledde processen med att ta fram ett avtal.

TT: Kan avtalet komma att uppfattas som kontroversiellt?

– Det hoppas jag verkligen inte. Det här är fullkomligt rimligt och logiskt, säger Hultqvist.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling befarar dock problem på åtminstone en punkt.

– I det här fallet verkar det kunna handla om att man ger upp möjligheten att kunna döma alla personer som befinner sig på Sveriges territorium enligt svenskt lag, säger han.

Innehållet i avtalet offentliggörs först efter undertecknandet, men Norge ingick ett liknande avtal 2022. Norge överlämnade då sin förstahandsrätt att få åtala amerikanska militärer om någon utanför tjänsten skulle begå brott på norsk mark.

– Det kan absolut vara ett stort problem om det sker händelser där svenska medborgare blir utsatta för brott, i det här fallet då av amerikanska soldater och att man inte får en rättssäker prövning utan att det i då i stället blir en amerikansk militärdomstol som bestämmer och dömer ut straff, säger Svenneling.

Inte permanenta

I det norska avtalet ges USA tillträde till tre flygbaser och en marinbas. Amerikansk militär får rätt att använda anläggningarna och områdena bland annat för besök, övningar, transit, tankning av flygplan, bunkring av fartyg, utplacering och inkvartering av personal och lagra materiel.

– Om nu Sverige blir medlem i Nato, vilket de mesta talar för, då är det också rimligt att man ger tillträde till de länderna, säger Svenneling.

Vänsterpartiet är däremot emot avtalet om det skulle visa sig att det i praktiken kan uppstå permanenta amerikanska baser på svensk mark.

– Jag vill se hur avtalet är skrivet för att kunna avgöra om det finns någon sådan kryphålsmöjlighet i det svenska avtalet, säger Svenneling.

Den uttalade tanken med avtalet är dock att amerikansk militär lätt ska kunna komma till Sverige för att lösa vissa uppgifter eller delta i övningar.

Svenneling hoppas också att regeringen sett till att få med en klausul i avtalet om att kärnvapen inte ska finnas i Sverige.

– I nuläget litar man bara på kärnvapenstaterna att de inte ska ta hit kärnvapen eller transportera kärnvapen på vårt territorium. Om man slår fast det i detta avtal så är det ett välkommet steg.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson tycker att kravet på ett kärnvapenundantag är en ”pseudodebatt”, eftersom det enligt honom inte är aktuellt att ha kärnvapen i Sverige.

– Det finns ingen anledning att låsa fast sig i någon skrivning, säger han.

– Det här avtalet är exakt vad vi behöver i detta säkerhetspolitiska läge.

Avtalet kommer att läggas fram för beslut i riksdagen i form av en proposition.