Facebook noscript imageBudapestuppgörelsen – avtalet från 1994 som skulle skydda Ukraina
Ukrainakriget
Budapestuppgörelsen – avtalet från 1994 som skulle skydda Ukraina
Världsledarna som skrev under Budapestuppgörelsen 1994. Foto: Google
Världsledarna som skrev under Budapestuppgörelsen 1994. Foto: Google

Läget i Ukraina är kritiskt. Landet genomgår ett storskaligt krig med Ryssland utan någon direkt inverkan eller hjälp från utomstående. Något som de garanterades aldrig skulle ske, att Ryssland skulle invadera och att de skulle stå ensamma. En uppgörelse som skrevs under i Budapest år 1994, även känd som Budapestuppgörelsen.

Det är inte många som har missat att det för närvarande är krig i Ukraina. Ryssland valde att invadera landet den 24 februari och sedan dess har kriget bara eskalerat. Tusentals människor har dött, både civila och militärer. Över en miljon ukrainare har flytt landet.

Det var just Budapestuppgörelsen som skulle säkerställa att något sådant aldrig skulle ske, att Ryssland aldrig skulle invadera och kränka ukrainskt territorium. Uppgörelsen skulle säkerställa skyddet av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Kärnvapenmakterna Ryssland, USA och Storbritannien utlovade att hålla detta i utbyte mot att den ukrainska regeringen skulle ge upp vad som då motsvarade världens tredje största kärnvapentillgång, cirka 1 900 kärnvapenstridsspetsar.

Budapestavtalet skrevs under av USA, Storbritannien, Ryssland och Ukraina. Även Kazakstan och Belarus skrev under för att försäkra sig om ett skydd för sin suveränitet. Frankrike och Kina skrev aldrig under officiellt, utan försäkrade sitt samtycke i separata dokument.

Brutet avtal

En misslyckad uppgörelse. Ryssland bröt mot avtalet redan 2014 genom annekteringen av Krim. Ändå gjordes ingenting av USA eller Storbritannien. I dag, åtta år senare, kränks Ukrainas suveränitet igen. Denna gång i en ännu större skala. Utan något direkt ingripande av USA eller Storbritannien.

Uppgörelsen bryts inte bara av Ryssland, utan även av USA och Storbritannien som ska se till att avtalet upprätthålls. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte sitt missnöje över avtalets funktionalitet under en säkerhetskonferens i München i februari:

– Sedan 2014 har Ukraina tre gånger försökt sammankalla till samråd med garantstaterna i Budapestuppgörelsen. Tre gånger utan framgång. I dag kommer Ukraina att göra det för fjärde gången […] om resultatet inte garanterar vårt land säkerhet, kommer Ukraina att ha all rätt att tro att Budapestuppgörelsen inte fungerar.

Och det är tydligt att avtalet inte fungerar. Ukrainas territorium har kränkts gång på gång av ryska styrkor. Denna gång i en skala som inte setts tidigare.

Om avtalet bryts?

När Budapestuppgörelsen skrevs under ville Ukraina ha juridiskt bindande garantier från USA om att de skulle ingripa om Ukrainas suveränitet skulle kränkas. Det var dock inte något som USA var villiga att gå med på.

USA gav istället Ukraina politiskt bindande säkerhetsgarantier att deras suveränitet skulle respekteras och skyddas om de skulle attackeras. Något som även Frankrike och Kina garanterade.

Enligt den tidigare amerikanska diplomaten Steven Pifer som deltog i samtalen, var det förstått att om det förekom kränkningar av det ukrainska territoriet skulle USA och Storbritannien finnas där för att hjälpa Ukraina. Det skulle finnas en respons från framför allt USA.

– Det finns en skyldighet för USA som följer med Budapestuppgörelsen att bistå Ukraina och […] som skulle inkludera dödlig militär hjälp, säger Pifer till TheConversation.

Likt Ryssland som brutit detta avtal, tycks även USA och Storbritannien göra detsamma. Ryssland bryter det genom att kränka Ukrainas territorium. USA och Storbritannien bryter uppgörelsen genom sina passiva roller i konflikten.

Nuläget

USA och Storbritannien har hittills infört sanktioner mot Ryssland och bidragit med ekonomiskt stöd till Ukraina samt militära vapen. Ingen direkt militär hjälp från varken Storbritannien eller USA har getts till Ukraina.

Det är ett steg som de båda stormakterna inte vågar ta. Då det skulle innebär en risk med ett direkt krig med Ryssland.

I dag är läget ytterst kritiskt i Ukraina. Nu mer än någonsin behöver USA och Storbritannien upprätthålla sin del av avtalet, att direkt hjälpa Ukraina.

Gabriella Mait

Statsvetare med inriktning på krishantering och säkerhet. Insatt i Mellanösternpolitik och svensk samt spansk utrikespolitik. Tips mottages via gabriella@bulletin.nu.