Forskaren Joakim Ruists utredning åt regeringen om återvandringsbidrag sågades av Tidöpartierna. Kritiker menade att han inte följt utredningsdirektiven och att han spekulerat utan fakta om att återvandringsbidrag skulle försämra integrationen. Nu kan Bulletin avslöja att Ruist fått nytt uppdrag – att räkna ut invandringens kostnader.
Att räkna ut vilka kostnader invandringen har för Sverige har länge varit en ”käpphäst” för det största Tidöpartiet Sverigedemokraterna. Under många år har partiet både i riksdagen och lokalt i kommuner lagt standardiserade motioner om ”mångkulturellt bokslut”.
Att beräkna invandringens kostnader har länge varit en central fråga för framförallt Sverigedemokraterna. Under många år har partiet drivit krav på så kallade mångkulturella bokslut både i riksdagen och i kommunerna. Nu tar regeringen och dess samarbetspartier ett nytt grepp om frågan genom Konjunkturinstitutet.
Konjukturinstitutet anlitar i sin tur forskaren Joakim Ruist.
Enligt avtalet mellan Konjunkturinstitutet och Joakim Ruists konsultbolag ska utredaren få totalt 650 000 kronor för arbetet. En första delutbetalning på 450 000 kronor görs i november när de preliminära resultaten presenteras. Resterande 200 000 kronor betalas ut när slutrapporten levereras.
”Det arbete han genomfört på uppdrag av Konjunkturinstitutet kommer att användas i den rapportering som myndigheten ska redovisa i juni”, skriver Konjunkturinstitutet i en kommentar till Bulletin.
Splittrade reaktioner
Joakim Ruist har tidigare gjort en utredning åt regeringen. I augusti 2024 presenterade han sin utredning om återvandringsbidrag – då blev reaktionerna delade. Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato hyllade slutsatserna som ”kloka” och varnade för att återvandring riskerar att peka ut redan utsatta grupper.
Helt annan var tonen från Tidöpartierna.
– Vi ser vissa delar där vi tror det kommer behövas komplettering, sade dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) när utredningen presenterades.
Särskilt kritisk var Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling som menade att utredaren gått utanför sitt uppdrag.
”Det finns inga belägg för att integrationen skulle påverkas negativt. Den negativa påverkan på hemländerna har ingen grund i forskningen”, skrev han i en kommentar till DN.
Uppdraget
I det nya uppdraget ska Ruist genomföra en detaljerad analys av migrationens ekonomiska effekter. Enligt avtalet ska han undersöka:
• Den offentligekonomiska nettokostnaden för perioden 1983-2022
• Både utgifter som offentlig konsumtion och transfereringar
• Intäkter i form av skatter, moms och socialförsäkringsavgifter
• Effekter per individ uppdelat efter ursprungsland
• Skillnader mellan asylrelaterad invandring och arbetskraftsinvandring
Uppdraget ska genomföras mellan augusti 2024 och februari 2025. I analysen ska kostnaderna jämföras mellan inrikes och utrikes födda, och resultaten ska redovisas uppdelat på kön.
Nytt datamaterial
Joakim Ruist kommer att använda sig av data från SCB i utredningen. I uppdraget ingår även att göra framskrivningar baserade på olika antaganden om antalet immigranter, typ av invandring och ursprung. Analysen ska utgå från metoden som beskrivs i ESO-rapporten ”Tid för integration” som Ruist skrev 2018.
Enligt avtalet ska Ruist lämna in sin slutrapport senast den 28 februari 2025.
”Det arbete han genomfört kommer att användas i den rapport som Konjunkturinstitutet ska presentera i juni 2025”, skriver myndigheten i en kommentar till Bulletin.
