Regeringen vill satsa pengar på att lagra koldioxidutsläpp i marken. Men det är för lite och för sent, tycker Centerpartiet. Åtgärden har dessutom kritiserats av vissa gröna debattörer.
– Jag förstår den farhågan, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP).
Regeringen presenterade under onsdagen ett nytt driftsstöd för företag som fångar in och sedan lagrar de klimatpåverkande gaser som redan släppts ut i luften. Tekniken kallas för bio-CCS (Carbon Capture Storage) och pengarna kommer att fördelas genom auktioner.
– Ett viktigt verktyg för att nå negativa utsläpp av växthusgaser, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).
Medel avsätts för att upprätta och administrera detta system för omvänd auktionering, samt för utbetalningar till det företag som vinner auktionen och får uppdraget från staten.
Den första omvända auktionen planeras att genomföras nästa år. Därefter dröjer den första utbetalningen till 2026 när regeringen bedömer att inlagringen av växthusgaserna faktiskt skett. Fram till 2040 ska 400 miljoner kronor per år utbetalas som driftsstöd för anläggningen.
– I ett första skede ser vi att det kan fångas in runt 400 000 ton koldioxid, men potentialen är mycket större, understryker Bolund.
Energimyndigheten bedömer att minst tio miljoner ton koldioxid skulle kunna fångas in. Det motsvarar en femtedel av Sveriges nuvarande utsläpp.
Läs även: Ygeman stöttar Andersson som ny S-ledare
Men det nya stödet kommer för sent. Det finns företag som vill starta nu, invänder Centerpartiets talesperson i klimatfrågor, Rickard Nordin. Och summan är dessutom för liten.
– Det riskerar att vara för lite så att det bara räcker till max en eller två aktörer, säger han.
Drivit på
Enligt honom har C inte varit med och förhandlat. Men han pekar på att i den förra med regeringen gemensamma budgeten, så drev C på för att få mer pengar till att fånga koldioxid, och att det mötte en del motstånd.
Åsa Lindhagen säger sig förstå dem som tycker det att fånga in koldioxid ur atmosfären sänder signalen att man då ger upp. Men man kan göra både och:
– Det här är ingen quick fix, utan en del av omställningen, säger hon.
För att stödja omställningen i industrin föreslås också mer pengar till Industriklivet och en ökad ram för gröna kreditgarantier.
De miljöpartistiska statsråden, miljöminister Per Bolund och finansmarknadsminister Åsa Lindhagen, presenterar flera förslag från budgetpropositionen för 2022. Förslagen syftar till att stödja omställningen i industrin och i näringslivet.
– Takten i klimatomställningen måste öka, säger Lindhagen.
Under 2021 avsattes 750 miljoner kronor till det så kallade industriklivet. Nu vill regeringen plussa på den summan till sammanlagt 909 miljoner kronor 2022. Stödet ska hjälpa industrin att nå nollutsläpp.
