130 personer dödades i terrordåden i Paris i november 2015. Nu ska flera av de inblandade ställas inför rätta. Bland anhöriga är rättsprocessen oviktig; såren kommer aldrig att läka.
– När vi fick veta det var det som om livet tog slut, säger en pappa om ögonblicket när han fick besked om att hans båda döttrar dödats.
På en mur i korsningen av Rue Alibert och Rue Bichat i centrala Paris sitter en enkel grå marmorplatta med ett iskallt budskap.
Här finns 13 namn ingraverade – ”För 13 liv som förstördes på den här platsen”.
Två av namnen är Marion och Anna Pétard-Lieffrig. Två systrar. 23 och 27 år. Nedmejade av de terrorister som slog till mot kvällslivet i Paris den 13 november 2015.
– När vi fick veta det var det som om livet tog slut, berättar pappa Érick nu för franska tv-kanalen TF1.
– Det kunde inte vara möjligt. Det kunde inte vara de, där under filtarna. Inte döda, minns mamma Sylvie.
Åtta månader
De två enda barnen i familjen Pétard blev två av terroristernas 130 dödsoffer den där kvällen.
Nästan sex år senare ska de utpekade förövarna ställas inför rätta.
Visserligen är även de nio direkta förövarna döda, efter att ha sprängt sig själva eller skjutits av polis. Men bakom dem fanns andra som körde bilar, upplät sina lägenheter och hjälpte till på olika sätt.
Tjugo av dem ställs nu inför rätta i en mastodonträttegång som inleds på onsdagen och inte beräknas vara slut förrän i maj 2022.
En helt ny domstolsbyggnad har byggts upp inne i Justitiepalatset för att höra de åtalade, men också offer och anhöriga och allehanda tjänsteinnehavare – däribland Frankrikes förre president François Hollande, som ska vittna i november.
Abdeslam och Krayem
Främst bland de åtalade står Salah Abdeslam – en nu 31-årig fransman, med marockanskt ursprung, men uppvuxen i Belgien. Även han ingick i terrorgruppen och var på plats i Paris, där han bland annat antas ha forslat tre av sina kumpaner till fotbollsarenan Stade de France.
Abdeslam var tidigare känd av polisen som småtjuv och för diverse narkotikainnehav. Kring 2014 tros han dock ha förvandlats till en radikal islamist, påverkad av en gammal bekant som just återvänt från att ha stridit för terrorgruppen IS i Syrien – och som sedan blev en av ledarna för dåden i Paris.
En annan åtalad är den nu 29-årige Osama Krayem från Malmö, som kopplats till den plats i Bryssel där Paris-terroristerna tros ha byggt sina självmordsbomber.
Både Krayem och Abdeslam greps i Belgien under våren 2016.
”Kan inte förlåta”
Enligt planerna ska Abdeslam framträda inför rätten i Paris i januari. Om han kommer att säga något är emellertid högst oklart.
När han i februari 2018 stod åtalad i Bryssel för andra terrorbrott, utförda i samband med att han greps, vägrade han att ge några förklaringar.
– Jag håller mig tyst, för det är min rätt. Döm mig! Gör vad ni vill med mig! Jag lägger mitt öde i Guds händer. Jag är inte rädd för er, sade Abdeslam då.
Någon förlåtelse kan han dock knappast räkna med – åtminstone inte från familjen Pétard.
– Jag kan inte förlåta någon som dödar andra för ingenting. Mina flickor – varför dödades de? För att det fanns en idiot som hade en k-pist, säger pappa Érick till TF1.
Han och hustrun har behandlat sin sorg med hjälp av sin religion och genom att skriva en bok. För dem är inte den kommande rättsprocessen särskilt viktigt.
– Den ger oss inte tillbaka våra flickor, säger Sylvie Pétard i fransk tv.
Läs även: Svenske jihadisten Osama Krayem ställs inför rätta i Paris
fakta
Gigantisk rättegång
Den rättegång som ska behandla terrordåden i Paris i november 2015 inleds kl 12.30 den 8 september och ske enligt planerna avslutas den 25 maj nästa år.
Rättegången äger rum i specialbyggda lokaler på 750 kvadratmeter inne i Justitiepalatset, på ön Île de la Cité i centrala Paris. Lokalerna är tillfälliga och ska senare plockas ned, efter att även ha hyst kommande rättegång om terrordådet i Nice 2016.
Tjugo personer ställs inför rätta, varav sex i sin frånvaro. 330 advokater deltar, varav cirka 300 företräder 1 765 offer och anhöriga. Rättens ordförande är domaren Jean-Louis Périès. Staten företräds av åklagarna Camille Hennetier, Nicolas Le Bris och Nicolas Braconnay.
Hela utredningen omfattar 542 delar med totalt en miljon sidor.
Källor: AFP, TF1, Le Figaro.