Sveriges grannländer Danmark och Norge har sedan länge straffet förvaring, som innebär att särskilt samhällsfarliga personer kan låsas in på obestämd tid.

Den mest kända brottslingen som dömts till förvaring är den högerextreme terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik, som mördade åtta personer i ett sprängdåd i Oslo, för att därefter mörda 69 personer i en masskjutning på Utöya den 22 juli 2011.

Breivik dömdes till maximala 21 års förvaring, men straffet kan sedan förlängas med fem år i taget utan någon bortre tidsgräns.

Den 15 april införs förvaring även i Sverige, och införandet stöds av nästan samtliga riksdagspartier, även om Miljöpartiet vill se en tidsbegränsning.

– Det här ju en helt ny typ av straff som Sverige inte har haft tidigare, säger partiets rättspolitiska talesperson Ulrika Westerlund till Ekot i Sveriges Radio.

Endast ett parti säger nej till säkerhetsförvaring – Centerpartiet, vars rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg menar att förslaget inte är genomtänkt.

Istället föreslår partiet en egen modell som man kallar säkerhetsvård i fängelse, där återfallsrisken ska bedömas i slutet av fängelsestraffet istället för i samband med domen.

– Att göra en svår bedömning tio år innan den ska gälla, det är inte rättssäkert, säger hon till Ekot.