Till Bulletin flaggar tidigare IDF-talesperson Jonathan Conricus om att ett israeliskt motangrepp mot Iran kan vara nära förestående. Han diskuterar potentiella mål, bedömer framgångarna mot Hizbollah och uppmanar Sverige att stå vid Israels sida i kampen för demokrati och frihet.
I en intervju med Bulletin ger svenskisraeliske Jonathan Conricus, tidigare talesperson för Israels försvarsmakt (IDF), och numera senior fellow vid tankesmedjan FDD, en djupgående analys av det pågående kriget och framtida scenarion.
Conricus menar att Irans senaste attack mot Israel öppnar för en unik möjlighet att förändra den strategiska situationen i Mellanöstern.
När kan vi förvänta oss ett israeliskt motangrepp?
– Jag tror att tidpunkten är en fråga om förberedelser, insamling av underrättelser, förberedelse av nödvändiga slagkrafter, och att hitta rätt tid att göra det.
– Det finns ingen tidsgräns för Israel. Ingen säger att det måste ske inom 24 eller 48 timmar, men jag förväntar mig att det händer de kommande dagarna för att hålla det relevant i termer av hur mycket tid som har gått.
Conricus understryker vikten av noggrann planering och timing för att maximera effekten av en eventuell operation.
Vilka mål kan Israel tänkas attackera i Iran?
– Jag [bedömer] att Israel kommer att attackera ett eller mer av följande typer av mål, säger Conricus.
Jonathan Conricus listar tre potentiella målkategorier:
– Det kunde antingen vara regimrelaterade mål, säten för regeringen, platser för viktiga regimfaciliteter, och kanske de högre tjänstemännen i regimen, och andra saker som är av symbolisk betydelse för regimen.
– Den andra gruppen skulle vara ekonomisk militär infrastruktur som stödjer Irans förmåga att fortsätta exportera vapen och pengar till deras terrororganisationer i Mellanöstern, som Hizbollah, Hamas och de andra.
– Och den tredje kategorin kunde vara kärnvapenprojektet, som är utspritt över hela Iran.
USA kan hindra
Det iranska kärnvapenprogrammet utgör ett existentiellt hot mot Israel, vilket gör det till ett särskilt angeläget mål. Den amerikanske förre nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton anser att det är något Israel bör göra.
Har Israel något val att inte slå till mot kärnvapenanläggningarna?
– Om amerikanerna utövar enormt tryck på Israel, då tror jag att det finns en chans att Israel inte slår till mot Irans kärntekniska anläggningar.
Conricus tillägger:
– Detta är förmodligen det bästa tillfället som Israel kommer att ha för att slå till mot Irans kärntekniska anläggningar. Men det beror verkligen väldigt mycket på amerikansk villighet att stödja Israel och att hantera ett möjligt iranskt svar mot Israel och kanske mot amerikanska tillgångar i regionen.
Han betonar vikten av internationellt stöd, särskilt från USA och andra västländer, i Israels kamp mot det iranska hotet. Conricus framhåller att Israels ansträngningar inte bara handlar om landets egen säkerhet, utan också om att man försvarar övriga västvärldens demokratier i en kamp mot en totalitär och våldsam ideologi.
Conricus: Underskatta inte Hizbollah
Israel har nyligen genomfört en rad betydande operationer mot Hizbollah, kulminerade i den framgångsrika flygattacken mot organisationens underjordiska högkvarter i Beirut förra fredagen. Denna attack resulterade i elimineringen av Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah, en händelse som markerar en vändpunkt i Mellanöstern och ett direkt slag mot Iran.
Hur bedömer du Israels framgångar mot Hizbollah?
Trots dessa framgångar manar Conricus till försiktighet när det gäller att bedöma effekten av Israels insatser mot Hizbollah:
– Med en organisation som Hizbollah, som är stor, stridsvan, disciplinerad och utspridd, så skulle jag vara försiktig när jag bedömer hur stark påverkan har varit på Hizbollah.
– Jag tror att bedömningen i Israel är att [Hizbollah] fortfarande i hög grad har stridsförmåga. Ja, den högre ledningen har eliminerats och deras förmåga att leda och kontrollera har skadats och så har betydande delar av deras långdistansmissilsystem och avfyrningsramper degraderats.
– Men Hizbollah är fortfarande en välorganiserad och disciplinerad stridande organisation på marken. Och även om de så kallade generalerna är borttagna, finns mellan- och lågnivåcheferna fortfarande där, och de skulle kunna fortsätta att slåss och definitivt tillfoga skada.
Hizbollah fortsätter att skjuta raketer
Conricus påpekar att Hizbollah fortsätter att strida i södra Libanon mot israeliska trupper och att de fortsätter att avfyra raketer mot norra Israel. Han noterar dock att deras förmåga att nå centrala Israel i mycket stora antal har begränsats, vilket han beskriver som ”ganska överraskande”.
Har Israel agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt?
Conricus erkänner att det finns berättigad kritik mot Israels agerande:
– Jag tror att kritiken i Israel mot militären och regeringen att det tog för lång tid för Israel att svara på Hizbollahs beskjutning och det faktum att 70 000 israeler har levt utanför sina hem, evakuerade från sina hem i ett år, det är definitivt för lång tid.
– Och det är en situation som Israel borde ha korrigerat för många månader sedan.
Något som påverkar och försvårar för Israel är att man kämpar krig på flera fronter samtidigt och måste prioritera begränsade resurser förklarar Jonathan Conricus.
– Utmaningen här är att Israel slåss på sju aktiva fronter och det måste prioritera begränsade resurser och välja mellan olika fiender att engagera sig mot, säger han.
Conricus tillägger att nu när Hamas har försvagats betydligt i Gaza, har IDF kunnat allokera mer resurser mot norr och slå mot Hizbollah med större intensitet.
Lärdomar från 7 oktober
Conricus reflekterar över de lärdomar Israel dragit sedan Hamas terrorattack den 7 oktober ifjol.
– Vi sänkte garden, vi missförstod Hamas förmågor, vi misstolkade deras strategiska avsikter, och vi lyssnade inte. Viktigast av allt, vi lyssnade inte på vad de sa, där de kommunicerade tydligt att de vill förstöra staten Israel och att de vill döda alla judar.
– De har sagt det tydligt på arabiska och på engelska och vi lyssnade inte och vi bedömde inte korrekt vad de planerade, och sedan led vi konsekvenserna.
Vad bör Sverige göra för att stödja Israel?
Avslutningsvis riktar Conricus en stark uppmaning till Sverige, åter betonande att Israels kamp är hela västvärldens kamp:
– Jag tror att vad jag skulle vilja se från Sverige är moralisk klarhet och att tydligt skilja mellan rätt och fel, gott och ont.
– Att inte svenska politiker känner sig tvingade att dansa efter lokala muslimska väljarkårers toner, utan att säga vad som är rätt och vara medvetna om det faktum att här har vi en demokrati som attackerades av ISIS-liknande organisationer.
Han trycker på vikten av att demokratier håller ihop och uppmanar Sverige att stödja Israel diplomatiskt:
– Vad jag tror Sverige bör göra är att välja rätt sida och rätt del av historien, att stödja Israel diplomatiskt, att stödja Israel i FN, och att använda sitt inflytande i EU och internationellt för att hjälpa Israel att försvara sig.
– Och att stärka Israels sak, och inte falla in i de gamla och bekväma tankemönstren att ta parti för palestinierna eller ta parti för Israels fiender.
Jonathan Conricus avslutar:
– I slutändan, de som väljer Hamas och Hizbollahs och [iranska regimens] sida, de är på fel sida av historien. De tar parti för mörkrets krafter och Israel, med alla sina brister – och jag håller med om att Israel inte är perfekt – men Israel, med alla sina brister, är den rätta sidan. Det är sidan av ljus, demokrati, frihet och rättvisa.