Facebook noscript imageCoronakommissionen: Sveriges hantering av pandemin ”senfärdig”
Nyheter
Coronakommissionen: Sveriges hantering av pandemin ”senfärdig”
Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef och biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, särskild rådgivare på MSB, under en av myndigheternas många pressträffar om coronapandemin. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef och biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, särskild rådgivare på MSB, under en av myndigheternas många pressträffar om coronapandemin. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT

Sveriges hantering av pandemin har varit ”senfärdig” och beredskapen ”undermålig”. Det slår coronakommissionen fast i sin andra rapport.

”Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet”, skriver coronakommissionen i sitt delbetänkande, som publicerades på fredagen.

Den första rapporten, som presenterades den 15 december, slog ner som en bomb. ”Strategin att skydda de äldre har misslyckats”, skrev kommissionen då.

I det andra och senaste delbetänkandet har kommissionen haft ett väsentligt bredare uppdrag. Kommissionen konstaterar att pandemiberedskapen har varit ”undermålig”.

”Oklart vem som bär ansvaret”

Coronakommissionen anser också att smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.

”Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet”, skriver man.

Att sjukvården snabbt kunde ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19 var i stor utsträckning personalens förtjänst, enligt kommissionen.

”Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver”, skriver man vidare.

”Svårare att övervaka pandemin”

Kommissionen kritiserar också bristen på data som ”gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår” och att utvärdera hanteringen i efterhand.

I delbetänkandet skriver kommissionen att den har presenterat alternativa mått på smittspridningen och att dessa visar att utvecklingen de första marsveckorna 2020 kan ha varit ”mer explosiv” än vad myndigheternas rapportering antydde i realtid.

”Myndigheternas kommunikation till allmänheten byggde nästan uteslutande på sena mått på de allvarligaste yttringarna av smittspridningen, nämligen sjukhusvårdade och avlidna i covid-19.

Valde en annan väg

Coronakommissionen konstaterar att Sverige våren 2020 valde en annan väg än många andra länder, som byggde på ”frivillighet och personligt ansvarstagande”. Flertalet andra länder använde i högre utsträckning nedstängningar eller andra ingripande regleringar.

Men om det svenska vägvalet var rimligt, eller om det hade varit bättre att vidta andra typer av åtgärder för att begränsa spridningen av viruset, drar kommissionen ingen slutsats om i detta delbetänkande. Svaret kommer i stället i slutbetänkandet i februari.

Den kommer också att ta hänsyn till coronakrisens påverkan på samhällets och enskildas ekonomi samt svenska institutioners krisförmåga. Inte förrän då kommer kommissionen att kunna bedöma om det svenska vägvalet var rimligt, utifrån en avvägning mellan smittskydd och ”andra intressen”.