KRÖNIKA. Civilminister Ida Karkiainen (S) kan ha gjort nazisthälsning för 15 år sen när hon var lite ”dimmig”. Det avslöjade Nyheter i dag på måndagen (6/12).

Det skaver såklart för vänstern att en S-minister avslöjas med att eventuellt ha haft samröre med de bruna, spelat vit makt-musik och sträckt upp armen på ett sätt typiskt för nazister.

Det stör deras brunsmetningskampanj, där de i tid och otid gormar brun och blåbrun åt de partier som kan komma att ta makten i nästa val. Det är självklart S mål att misstänkliggöra oppositionen – SD, M, KD och L – så att de själva ska få fortsätta styra. De vill skrämma väljarna.

Men så ojojojojdå, så hade visst en av deras egna möjligen hängt med nazister i sin ungdom.

Som det kan bli liksom, när man blir lite dimmig.

Enligt civilministern handlade det sannolikt om ett slags skämt, för hon har minsann goda värderingar.

Men bilden finns där för alla att se.

Riksdagsledamot Linda Modig (C) menade att hon inte låter ”troll” rubba förtroendet för Karkiainen. Kommunalrådet i Haparanda menade att ”drevet är ovärdigt”.

Hmm. Troll och drev alltså.

Men vad heter det när de själva kallar SD för bruna? Är de själva troll? Är Expressen, Aftonbladet, SVT, DN och andra medier som skrivit om saken troll? Är granskningar drev?

I dag är Jimmie Åkesson (SD) och hans parti inga nazister. Det har onekligen under åren funnits personer i partiet som varit rasister, och partiet har nazistiska rötter, men det är en överdrift att kalla SD bruna i dag. Åkessons raseri mot Per Bolund (MP) – som trodde sig kunna komma undan med det slöa ”blåbrun” i partiledardebatten i oktober – var berättigat. SD planerar även att gå till botten med saken i en vitbok och förhoppningsvis gör man allvar av det och inte viftar bort problemen med nåt mesigt skrapande på ytan.

Tyvärr flödar nu sociala medier av ”haha”-kommentarer kring civilministerns eventuella hitlerhälsning. Det är lätt att förstå att de som har anklagats för att vara onda under lång tid har ett behov av att ge igen.

Men det allra bästa vore om hela samhällsdebatten kunde släppa färgen brun och blicka mot framtiden. Tänk så mycket tid och energi som slarvas bort när vi träter om hjärnspöken kring värderingar i stället för att öppet tala om vilka värderingar politiker faktiskt har! Debatt efter debatt blurras av smutskastande. Fråga efter fråga missköts på grund av beröringsskräck gentemot SD.

Ibland framstår svenska politiker som ett gäng jättebebisar. Vrålen på Twitter låter som kolikskrik.

Väx upp.

Sverige har stora problem. Integrationen fungerar verkligen inte. Stora grupper av människor blir aldrig självförsörjande. Många lever i utanförskapsområden där kriminaliteten frodas och otryggheten är stor. Brottsligheten tär på samhället, skadar företagen, skapar oro i så många magar. Folk mår dåligt. Näringslivet kämpar och stretar. Och det kostar skjortan att duscha.

Vi kan dividera om huruvida civilministern spelar vit makt-musik, eller menar något speciellt med att säga att hon är ”vit som snö” i en intervju i Aftonbladet. Eller så kan vi hoppas att S fattar hur dumt det blir att brunmåla på osäker grund och istället börja rädda landet.

Tidstypiskt har jag själv – som är passionerat högerliberal sen 30 år – kallats brun på grund av en diskussion i P1 Morgon om saken. Ja, det blir så dumt…

Men jag låter mig inte skrämmas. Det bör inte oppositionen heller göra.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman