KRÖNIKA. Unga kastar sten på ambulanser. Bränner bilar. Skjuter och skrämmer slag på hela bostadsområden. Genom åren har det framförts diverse tama ursäkter, som svalts av media och politiker.

Det är dags att äntligen fräsa: Sluta skyll ifrån dig och ta ansvar!

En av dem som brände bilar och kastade sten på poliser i Husby 2013 berättade för radion att det var ”det enda sättet att höras” för demonstrationer funkar inte. Han fick inte en enda kritisk följdfråga (SR 23/5 -13).

En annan berättade för Svenska Dagbladet att han sålde knark i Husby för ”det finns ingen utväg härifrån”. Att unga deltog i kravaller berodde på arbetslöshet, sa han. ”Ge folk utbildning, jobb. Inte fler poliser” (25/5 -13).

Han hade dock själv gått i flera utbildningsprogram men ändå inte lyckats få jobb.

Skattebetalarna hade alltså erbjudit FLERA utbildningar.

Släck jointen och ansträng dig!

En hiphopartist berättade för några år sen för Aftonbladet att han rappar om att kasta sten på polisen. Med musiken ville han ”berätta om sitt liv” i Araby i Växjö, ett område som länge klassades som särskilt utsatt. ”Det är klart man har mycket ilska” (2016).

Men buhu, hur hårt är egentligen livet? Han och andra unga har erbjudits skolgång, vård, bibliotek och barnbidrag. På Araby park arena kan de enligt kommunens hemsida ägna sig åt fotboll, karate, dans, sömnad eller kulturkvällar. På en mötesplats i området finns föräldra- och svenskakurser, rådgivning och öppen förskola.

Varsågod säger skattebetalarna.

Nä tack, säger de ”utsatta”.

Diamant Salihu beskrev i sin bok Tills alla dör (Mondial 2021) hur det är vanligt att personer i gängkonflikter har diagnoser som adhd, men att många vägrat medicinering. Hjälp har alltså erbjudits men nekats.

Socialtjänsten runtom i landet är bekymrade över att många föräldrar tackar nej till insatser, så barn som begår småbrott inte får hjälp att bryta sin brottsliga bana.

En svensksyrianska sa till SvD att hon pratat med folk från sitt hemland som kommer in på utbildningar, men väljer att inte gå dem för att de får mer i bidrag från Arbetsförmedlingen än om de skulle plugga (16/8).

Men rapparna fortsätter att gnälla. En låt handlade om ”dvalan som sysslolösa unga fastnar i”.

Men vaddå sysslolös? Det finns miljoner saker att göra nästintill gratis. Läs böcker på bibblan. Lär dig nåt via Youtube. Följ ett kommunalt finansierat elljusspår i skogen.

Bara den som är riktigt lat och självisk kan klaga på sysslolöshet i ett land av oändliga möjligheter.

Det råder stor arbetskraftsbrist, och den som har rätt utbildning får lätt jobb. Och utbildningarna erbjuds generöst. Lär dig språk. Plugga till ingenjör. Bli kock. Varsågod. Pick and choose.

Ändå var det 2016 nästan var fjärde 25–29-åring i Araby som varken studerade eller jobbade. ”En del sover till klockan två–tre på eftermiddagen. På nätterna är ’Arena-gänget’ en trygg gemenskap, trots interna konflikter och hierarkier”, skrev Aftonbladet.

Fnys.

Vi som betalar för dessa slöa kids, både i form av bidrag, bygge av fritidsgårdar, sociala insatser och polisbevakning, undrar HUR DE HAR MAGE?

Själv tog jag lån för att studera och levde på småkronor. Jag har i åratal valt att somna och vakna tidigt för att ta itu med livet. Generationer före mig har sparat, gnetat, gjort sin plikt. Varför ställs det inte samma krav på de här ungdomarna? Varför ska vi som skött oss behöva betala för dem?

Det sägs att unga i förorten hamnar snett för att de saknar förebilder, men i deras mobil finns miljoner. Följ Elon Musk på Facebook. Lyssna till Framgångspodden. Inspireras av idrottare, artister och företagare som vittnar om hur de jobbar häcken av sig.

Jag tror benhårt på allas förmåga. Visst, vissa är kroniskt sjuka, men de flesta kan. Alla har olika talanger och driv, men ingen är dömd till ett liv av misslyckande.

Faktum är att det är det kravlösa samhället som förnedrar ungdomarna med låga förväntningar. Folk som lyckats ta sig hit från krigshärdar behandlas som hjälplösa mähän. Det är förnedrande att se.

Ett budskap som i stället verkligen kommer från hjärtat är: ”du kan om du lägger manken till”.

Få riktigt lyckade personer vaknade ju upp en dag med en miljon på banken eller en förverkligad dröm.

Forskning visar att den som är social och envis får mer tur än andra. Basketspelaren Michael Jordan sa: ”Jag har misslyckats igen och igen i mitt liv. Och det är därför jag har lyckats.” Han övade och övade tills det blev bra. Skidstjärnan Ingmar Stenmark sa ”ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”.

Man har makten i sina händer.

Man styr livet med sin inställning.

Man väljer själv sitt öde.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman