Facebook noscript imageDahlman: Vem hör den tystade svensken?
Carolin Dahlman
Krönikörer
Dahlman: Vem hör den tystade svensken?
Foto: Karl Gabor/TV4
Foto: Karl Gabor/TV4

Kriminella tar över samhället mer och mer. De skrämmer, hotar och tystar tjänstemän, vittnen och vanligt folk med sitt dominansbeteende. Ska vi leva på deras villkor eller de på våra? Ja, hur det blir framöver beror på om våra politiker törs ta tillbaka makten.

KRÖNIKA. Kriminella hotar kommunanställda i Göteborgs utsatta områden vid exempelvis vräkningar eller omhändertagande av barn.

Men detta tystas ner av de kommunala cheferna, enligt en färsk rapport, som redovisades i G-P på tisdagen (10/8). Chefer uppgavs vilja mörka sina egna misslyckanden. ”Om man vill göra karriär så ska man inte berätta hur illa det är”. Anställda hade till och med blivit kallade rasister när de berättat om hoten.

Stackars, stackars socialsekreterare och handläggare. De blir alltså tystade av både kriminella och av sina egna.

Som en konsekvens av mesiga chefers hyschande gynnas organiserad brottslighet och extremism, konstaterade rapporten. Och eftersom anställda har undvikit att rapportera om de fått reda på att vapen eller droger förvarats i kommunala lokaler, är det tydligen fritt fram för bovarna att göra som de vill.

Gängen kan mullra på och ta för sig. Håll käften, säger de. Här kommer jag. Det är jag bestämmer.

Tyvärr blir det där med så kallat antisocialt dominansbeteende allt vanligare. Grupper av unga skrämmer sin omgivning. Bombar polishus, kastar sten på ambulanser, talar om för kvinnor hur de bör se ut. Hotar politiker och poliser. Enligt en undersökning från 2018 utsattes socialsekreterare i Malmö för hot och våld varannan dag. ”Klienter och klienters anhöriga hotade att halshugga personal och om hur anställda söktes upp utanför sina hem och på sociala medier. Kontor bombhotades.” En klädbutik i Västerås berättade hur gäng kom in i hans butik och gick direkt ut med kläder värda tusentals kronor.

Skurkarna tar för sig av det gemensamma utrymmet, andras saker och följer inga andra regler än sina egna. Strunt samma vad vi har beslutat i demokratisk anda.

Och om hederliga människor försöker ingripa går de inte sällan till attack.

För ett par år sedan ingrep en äldre kvinna när ett gäng killar i 13-15-årsåldern grillade i Kristianstad. När lågorna blev väldigt höga gick hon ut och sa att det inte var tillåtet. Som svar fick hon okvädningsord. När hon sedan själv försökte släcka elden sprutade ungdomarna tändvätska på grillen så att det blev värre. Kvinnan fick även tändvätska på överkroppen. ”Det tog inte fyr i henne som tur var”, sa man från polisen (19/2 -19).

Ja, det var ju tur.

I nyhetsflödet finns många liknande exempel. En man ingrep när en kvinna attackerades och blev själv nerslagen och sparkad på. En annan ingrep mot stöld och blev grovt misshandlad. En kvinna som försökte stoppa kassaskåpstjuvar blev hotad med ett pistolliknande föremål. Butikspersonal som skulle stoppa snattare blev slagen.

Vem törs brösta upp sig och gå emellan? Vem vågar utöva social kontroll om tuffingarna inte bryr sig om andra eller har samvete?

För några år sedan misshandlades en småbarnspappa vid ett valborgsfirande i Upplands Bro. Han sa åt några ungdomar att lämna området eftersom han uppfattat dem som hotfulla i en konflikt med en kvinna. Som konsekvens av sitt civilkurage omringades han och hans fyraåriga dotter och han slogs till marken, fick slag framifrån och bakifrån.

Läs även: Dömd för misshandel av småbarnspappa på Valborg – nu häktad för att ha skjutit mot barn

Många såg händelsen, men ingen vågade vittna. På en mobilfilm syntes en av kommunens anställda fritidsledare. Han stod mitt i den pågående misshandeln, men sa sedan att ”han inte hade sett nånting”. Polisen kommenterade: ”De har våldskapital, det är bäst att hålla käften om man ser någonting för annars händer det mig själv något nästa gång” (SVT 22/10 -19).

Ja, vem vågar vittna när man hör hur det kan leda till repressalier? Vittnen mördas eller tvingas till ett liv på flykt, med skyddad identitet men utan frihet. Man kanske är en liten lort om man inte törs, men jag vet inte om jag själv skulle vara beredd att ge upp hela livet för att kanske, möjligtvis, om vi har tur, sätta en bov i finkan. Han kommer ju ändå ut snart igen…

Och konsekvensen blir tyvärr att kriminella kommer undan. De kan gapskratta åt oss tystade möss där i sina tjusiga bilar och dyra jackor.

I en idealisk värld kommer människor att via social kontroll stävja dåligt beteende. Äldre säger där myndigt åt unga som har fötterna på sätet – och ynglingen lyder skamset. Den som missköter sig i skolan får en tillsägelse – och lär sig något av det. En ung tjej som blir tafsad på stirrar surt på snubben – och han tar bort handen. Den som begår ett brott blir bestraffad.

I den världen tycks vi inte leva.

Bakom lyckta dörrar darrar i stället alla vi som litande på politikerna och sveks.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman

Carolin Dahlman

Carolin Dahlman är högerliberal krönikör. Hon har studerat fil kand i statskunskap och sociologi samt journalistik för akademiker vid Uppsala universitet. Hon har arbetat som politisk opinionsjournalist sedan 1997, senast som politisk redaktör för Kristianstadsbladet i sju år. Hon har skrivit böcker och rapporter för Timbro samt krönikor och debattartiklar för ett stort antal medier.