I februari emitterade Spotify ett konvertibelt lån för 1,3 miljarder dollar till olika långivare. Lånet verkar inte vara särskilt fördelaktigt för långivarna. De får inte någon ränta. Konverteringskursen sattes 70 procent över aktiekursen när lånet emitterades. Från och med december 2025 kan långivarna byta sina konvertibler mot aktier till kursen 515,2 dollar. Om aktiekursen inte når upp till 515,2 dollar 2025 är Spotify skyldiga att betala tillbaka 1,3 miljarder dollar till långivarna.

Vad tycker dessa långivare idag? De tillsköt 1,3 miljard dollar i februari och sex månader senare använder Spotify deras pengar för att köpa tillbaka egna aktier. Konvertibelägarna borde ogilla detta eftersom det bland annat ökar deras risk. Rimligen borde de föredra att pengarna finns kvar i bolagets kassa eller investeras i bolagets verksamhet.

Fynda eller vårda kursen

Det kan finnas flera olika förklaringar till att Spotify köper tillbaka aktier.

Antingen är grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon extremt säkra på att bolaget ska tjäna mycket pengar i framtiden, till exempel genom nya avtal med musikproducenter som ger bättre marginaler för Spotify. De skulle därmed kunna tycka att aktien är ett fynd. Men varför måste de då överhuvudtaget ägna sig åt aktieåterköp? De borde överhuvudtaget inte behöva köpa tillbaka cirka 2,5 procent av bolaget och avhända sig en väsentlig del av sin disponibla kassa.

Det skulle också kunna vara så att de är oroliga för aktiekursen och vill vårda denna. Innan återköpet av aktier offentliggjordes hade kursen gått ner med drygt 40 procent från årstoppen 364 dollar till 206 dollar under 2021. Så fort nyheten om återköpet annonserades steg kursen cirka sex procent.

Vad Spotifys delårsrapport helt enkelt inte mäktade med i juli, nämligen att lyfta aktiekursen, kompenseras nu med att upp till en miljard dollar, det vill säga en stor andel av bolagets likviditet, används till att stimulera aktiekursen.

Genialisk idé

Daniel Ek startade musikstreamingsbolaget Spotify 2006. Kanske sporrades hans intresse för musik av det faktum att hans morfar var operasångare och hans mormor spelade jazz. Själv spelar han gitarr och samlar också på gitarrer. Ett av hans favoritband är den franska elektroniska musikduon Daft Punk.

Bolaget bygger på Daniel Eks genialiska idé om att ge alla musikälskare gratis tillgång till allt utbud av musik – och att finansiera det med bland annat annonser. Eller var det tvärtom så att bolaget ville skapa en stor publik för annonser genom att utnyttja människors intresse för musik?

Trots den genialiska idén och trots flera hundra miljoner aktiva användare driver Daniel Ek idag ett bolag som inte gått med vinst på 15 år. De 365 miljoner aktiva användare per månad i slutet av juni är också något färre än Spotifys prognos om någonstans mellan 366 miljoner och 373 miljoner användare. Bolaget har också reviderat ner sina prognoser för antalet användare de kommande kvartalen.

Fokuserar helt på tillväxt

Spotifys börsvärde på drygt 41 miljarder dollar verkar upphaussat när bolaget går med förlust, när den ackumulerade förlusten är nästan 3,3 miljarder euro, när investerarna öst in flera miljarder dollar, och när det ännu inte finns något tecken på Spotify håller på att bli en kassagenerator.

Men för nio år sedan sa Daniel Ek i en intervju: ”Nej, frågan om när vi ska visa vinst känns faktiskt inte relevant. Vårt fokus ligger helt på tillväxt. Det är prio ett, två, tre, fyra och fem. Men självklart räknar vi med att i det långa loppet göra vinst.”

”Vi vet att vi tjänar pengar på varje ny användare vi får, oavsett om det är en gratisanvändare eller en betalande. Därför är all användartillväxt positiv för oss.”

Intrycket är att Spotify hittills har sålt en hundralapp för 98 kronor.

Skälet till att aktiekursen dalade mer än 40 procent från sin topp i februari kan bero på att antalet användare också minskade i förhållande till prognoserna. Daniel Ek måste nu fortsätta att övertyga marknaden om att Spotify är ett tillväxtbolag. Dessutom har bolaget fått en tuffare konkurrens i och med att YouTube och Apple Music vässat sina vapen i Europa och i USA, samtidigt som Kina, Indien och Afrika fått en svärm av hemmasnickrade streamingplattformar på sina inhemska marknader. Sociala medier-plattformen Tiktok förbereder sig också för att bli en musikstreamingplattform och kan bli en tuff konkurrent. Dessutom försöker musikindustrin värna artisternas rättigheter, det vill säga se till att dessa får mer betalt.

Spotify har anklagats för att svälta ut artisterna. En artist får cirka 4 öre per stream (låten spelas i minst 30 sekunder) vilket betyder att det skulle krävas 175 000 streams för att en artist ska tjäna 7 000 kronor.

– Att artister är missnöjda är en myt, säger någon i branschen som vill vara anonym, skivbolagen är ofta samma sak som artisterna. Molly Sandén har till exempel ett eget skivbolag.

Spotify hittar nya vägar för att tjäna pengar

Spotify arbetar alltmer med Open Access vilket betyder att andra audio-aktörer som har en prenumerationsaffär kan ansluta sig till Spotify där deras betalande kunder har tillgång till sitt innehåll på Spotify, till exempel Storytel som kommer att ansluta sig senare i år.

Daniel Ek verkar ständigt ompröva vad Spotify ska tjäna pengar på – kanske därtill nöd och tvungen. Under 2019 och 2020 köpte till exempel Spotify olika podcastbolag för cirka 722 miljoner euro. Det finns blandade åsikter om denna satsning.

Mark Mulligan, musikindustrianalytiker på Midia Research, anser att det redan fanns tecken under det fjärde kvartalet 2020 att Spotifys podcastlyssnare minskat som en del av de aktiva användarna. Mulligans slutsats är att det är svårt att tävla mot sig själv i sin egen app. Han tror på kommande specialiseringar med segment som blir vertikala istället för horisontella. Det är tid för streamingmarknaden att bli mer innovativ och mångsidig och enligt Mulligan att satsa mera på kollektiv för fans. Han nämner Facebook som köpt upp och lanserat tjänster och appar som Whatsapp, Messenger och Instagram.

Spotifys bruttomarginaler har ”hovrat” runt 25 och 26 procent de senaste tre åren. Ett problem är att bolaget lämnar över cirka 70 procent av sina intäkter i form av royalties till de stora musikbolagen. Men det kanske håller på att förändras.

Det finns i dag möjligheter att göra andra överenskommelser med nya aktörer, till exempel artister som producerar sin egen musik direkt på Spotify. Bruttomarginalen för Spotify lär i dessa fallen kunna öka med cirka 10–20 procentenheter. Spotify har också ett avtal med svenska Epidemic Sound vars affärsidé är att köpa in musik från frilansmusiker och sälja denna vidare till prenumerationstjänster som Spotify. Epidemic Sound får betydligt mindre än de stora skivbolagen och ökar hela tiden sin marknadsandel.

Discovery Mode

Spotify lanserade förra året Discovery Mode med mindre varumärken och licenser. Artister som lanserar sig i Discovery Mode har fått 40 procent fler lyssnare än de som inte använt denna plattform.

Det har förekommit många klagomål mot Discovery Mode som anses vara en form av payola. I korthet så betyder Discovery Mode att Spotify prioriterar vissa sånger i sina algoritmer mot att artisterna tar 30 procent lägre royaltybetalningar. Det passar bland annat artister som använder Spotify för att dra publik till sina konserter vilka är de egentliga intäktskällorna med bland annat biljett- och prylförsäljning. De 165 miljoner betalande användarna hos Spotify kommer inte att vara medvetna om att de egentligen lyssnar på de prioriterade låtarna.

Spotify har också bland annat lanserat en utmanare till Clubhouse, Green Room i år, en social ljudapp där den som lyssnar kan vara värd och bjuda in upp till 1 000 personer i en konversation.

En procent av nya låtar från stora skivbolag

Av all ny musik som släpps idag på Spotify kommer cirka en procent från de stora musikdrakarna. Resten är ”do-it-yourself”-musik. Men den stora marknadsandelen av lyssnandet, nästan 80 procent, äger de stora skivbolagen. Det beror bland annat på att de har många kända artister som till exempel Beatles vilka fortfarande är populära idag. En person i branschen har uttryckt det som att ”musik åldras väldigt bra, även bättre än vin”. Men det är just detta beroende av skivbolagen som Spotify vill komma bort ifrån.

I framtiden lär alltmer musik skapas artificiellt av datorer. Spotify skulle då kunna ha avtal direkt med skaparna av AI-musik och även prioritera denna typ av mycket billigare AI-musik i sin streamingtjänst. Det skulle kunna bli mindre roligt för artisterna.

Av Spotifys 365 miljoner användarna är betalande användare 165 miljoner vilket överensstämmer med bolagets prognos. Det andra kvartalet 2021 växte intäkterna med 23 procent till 2,3 miljarder euro jämfört med andra kvartalet 2020. Det blev för andra gången någonsin också en rörelsevinst om tolv miljoner euro.

Daniel Ek har uttryckt att de första tio åren ville han förändra folks beteende. Han skulle lära dem att förstå att de inte behöver äga musiken för att ha tillgång den. De nästa tio åren vill han ha lägre barriärer för dem som ska spela låtar. Flera ska kunna skapa musik och han har redan lyckliggjort flera unga artister i vardande. Han uttryckte detta när Spotify hade två miljoner artister på sin plattform 2016. Under 2020 uppgav Daniel EK att Spotify hade åtta miljoner kreatörer. Vid slutet av 2025 tror Daniel Ek att Spotify kommer att ha 50 miljoner kreatörer. Frågan är bara hur dessa visioner ska omstöpas till en god affär för de investerare som under 15 år satsat flera miljarder i bolaget.