I Danmark är det nu förhållandevis vanligare att personer med invandrarföräldrar läser vidare än att personer med dansk bakgrund gör det. Särskilt överrepresenterad är gruppen inom yrken med låg arbetslöshet. Desto färre söker sig till utbildningar i litteraturvetenskap och geologi.
I åldersgruppen 18–29 utgör gruppen barn till invandrare sex procent av den danska befolkningen, medan den bland dem som söker sig till högre utbildning utgör sju procent, vilket innebär en överrepresentation.
2005 hade bara 1,9 procent av de antagna under 30 år utlandsfödda föräldrar medan de utgjorde två procent av befolkningen.
Det framgår av siffror från landets statistikmyndighet som tankesmedjan Danmarks Videnscenter for Integration tagit fram, och som uppmärksammats i Berlingske.
”Det finns markanta skillnader i andelen antagna till högre utbildning som har en annan etnisk bakgrund än dansk”, skriver tankesmedjans grundare Rasmus Brygger i en analys.
Låg arbetslöshet viktigare
Medan flera utbildningar har inga eller väldigt få studenter med icke-dansk bakgrund så är gruppen kraftigt överrepresenterad på utbildningar till yrken som farmaceut, tandläkare och tandhygienist, som alla har låg arbetslöshet.
På en utbildning i farmaci och medicin utgör de med invandrade föräldrar nästan en tredjedel av studenterna, medan inte en enda person ur gruppen antogs till programmen i litteraturvetenskap, geologi och upplevelsedesign.
”Invandrare och deras barn väljer högre utbildning utifrån andra kriterier än unga med etnisk dansk bakgrund”, skriver Rasmus Brygger, och hänvisar till en undersökning som genomfördes 2019 av Danmarks Evalueringsinstitut, vars uppgift är att utvärdera all dansk utbildning, från förskola till universitet.
Där framgick det att 82 procent av invandrare och personer med utlandsfödda föräldrar motiverade sitt studieval med ett yrkesmässigt intresse, medan siffran för dem med dansk bakgrund var 91 procent. När det gäller att göra sin familj glad och stolt uppgavs det som en anledning av 39 procent av dem med utländsk bakgrund, medan bara 13 procent i den senare gruppen sade detsamma.
Båda påståendena kopplas till en ökad risk för att hoppa av utbildningen, vilket de med utländsk bakgrund oftare gör.
Fortsatta utmaningar
Bland de barn till invandrare som inte läser på högskola finns dock fortsatta utmaningar, konstaterar man och hänvisar till en tidigare rapport av Danmarks Videnscenter for Integration. De som har föräldrar från länder som i Danmark betecknas som ”icke-västliga” har i snitt lägre betyg i grundskolan än övriga befolkningen.
Andelen personer under 30 som varken jobbar eller deltar i utbildning är dessutom högre – bland män mellan 20 och 29 med somaliska föräldrar saknar nästan hälften sysselsättning. Gapet mellan dem med invandrade och danska föräldrar har dock minskat på senare år, särskilt bland kvinnor och personer över 25.
Text: Sören Billing
soren.billing@bulletin.nu
