Leder högre bidrag till mer invandring? Frågan är omdebatterad. Enligt ekonomisk teori kan högre bidrag orsaka högre invandring. I vilken utsträckning detta sker i praktiken är dock ännu oklart. Varken teori eller empiri ger klara besked. En ny studie försöker lösa frågan med hjälp av tre danska bidragsreformer. Slutsatsen är att bidrag har betydande effekter på invandring.
Grundläggande ekonomisk teori visar att bidrag kan påverka invandring. Om migranter har ett val och bryr sig om sin inkomst så är det också rimligt att anta att bidragsnivåer påverkar vart de flyttar. I realiteten är förstås inkomster bara en av många faktorer som avgör vart människor flyttar. Dessutom är migranters valmöjligheter ofta begränsade.
Teori kan hjälpa oss att förstå orsakssamband och tolka vad vi ser, men det verkliga förhållandet mellan bidrag och invandring förblir en empirisk fråga. Dock har svaret visat sig svårfångat. Hitintills har de flesta studier på området jämfört invandring och bidragsnivåer för olika länder eller amerikanska delstater. Även om dessa studier visar på samband mellan bidrag och invandring så avspeglar de i princip inte orsak och verkan.
Om till exempel sambandet är positivt, så betyder det inte nödvändigtvis att högre bidrag orsakar mer invandring. Och en alternativ förklaring bland många skulle kunna vara att det är en positiv attityd till invandrare som lockar, vilken egentligen orsakas av en hög tillit, vilken i sin tur också orsakar höga bidrag. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Economic Review: Insights försöker lösa problemet med att fastslå orsakssamband genom att studera tre danska bidragsreformer.
Slutsatsen är att reformerna som minskade bidragen också minskade invandringen till Danmark från länder utanför EU/EFTA med 5 000 personer per år (se ingressbild).
År 2002 infördes den så kallade ”starthjælpen” i Danmark. I praktiken innebar den att invandrare utanför EU och EFTA fick kraftigt sänkta bidrag. För gruppen som helhet sjönk bidragen med ungefär en tredjedel, även om hur mycket varierade med familjeförhållanden. Reformen nollställdes i princip 2012 och återställdes sedan mer eller mindre i sin helhet 2015. Att dessa reformer påverkade en grupp men inte en annan, möjliggör att den opåverkade gruppen kan användas som kontrollgrupp. Genom att jämföra inflödet av invandrare från innanför och utanför EU/EFTA före och efter reformerna kan effekten av de förändrade bidragen uppskattas.
Slutsatsen är att reformerna som minskade bidragen också minskade invandringen till Danmark från länder utanför EU/EFTA med 5 000 personer per år (se ingressbild). Mer detaljerade analyser uppskattar den så kallade elasticiteten till omkring 1,3, vilket innebär att för varje procents minskning (ökning) av bidragen så minskade (ökade) invandringen med 1,3 procent för den berörda gruppen.
Eftersom faktorer (som Syrienkriget) som kan ha påverkat invandringen sammanföll med reformerna så skapade forskarna ett ”alternativt” Danmark med hjälp av Finland, Norge och Sverige.
Dock krävs det att trenden för de jämförda grupperna var den samma före reformerna för att effekter och orsakssamband ska kunna uppskattas korrekt. Vidare bör inget annat som påverkar invandring för den ena, men inte den andra, gruppen ha skett i samband med reformerna. Även om trenderna är väldigt lika så skedde det ett flertal andra reformer vilka kan ha påverkat resultaten. Den viktigaste av dessa var att yngre vuxna utanför EU/EFTA från 2002 inte längre kunde få uppehållstillstånd med äktenskap som grund. Dessutom sammanföll den sista reformen 2015 med kriget i Syrien.
Därför fokuserar analyserna på gruppen 30 år och äldre och görs med eller utan invandrare från Syrien. Vidare studerade forskarna om det fanns skillnader i effekten även inom gruppen av invandrare från utanför EU/EFTA. Dessa, om de kom för studier eller arbete, borde inte heller ha påverkats av bidragsreformerna. Mycket riktigt visar det sig att de ändrade bidragen bara påverkar asylsökande och anhöriginvandrare.
Eftersom faktorer (som Syrienkriget) som kan ha påverkat invandringen sammanföll med reformerna så skapade forskarna ett ”alternativt” Danmark med hjälp av Finland, Norge och Sverige. Dessa sammanvägdes på ett sådant sätt att förändringar i invandringen för det ”alternativa” Danmark var så identiska som möjligt med det verkliga Danmark fram till 2002. Det visade sig att utvecklingen därefter skilde sig åt (se bilden ovan). Eftersom Syrienkriget och liknande faktorer bör ha påverkat både det ”alternativa” och det verkliga Danmark, medan reformerna bara hade en direkt påverkan på det verkliga Danmark, så stödjer enligt forskarna analyserna slutsatsen att bidrag har betydande effekter på invandring.
Den danske nationalekonomen Dr Toke Aidt, Reader i politisk ekonomi vid universitetet i Cambridge, har läst studien och säger till Bulletin:
– Det här är en viktig studie som på ett osedvanligt övertygande sätt visar att bidrag påverkar internationell migration.
TEXT: Nyhetsredaktionen
