Nu på tisdag – nya inflationssiffror för oktober, därefter ett nytt räntebesked den 23 november. De närmaste veckorna kan få stor betydelse för svenska hushåll, särskilt de som är högt belånade.

Osäkerheten är också större än på länge. Från marknadshåll bedöms sannolikheten som 60/40 att Riksbanken väljer att höja styrräntan igen, i så fall till 4,25 procent. För familjer med ett bostadslån på ett par miljoner kronor blir det ytterligare ett par tusen i ökade utgifter årligen, men osäkerheten är som sagt stor.

Medan till exempel Swedbank tror på ytterligare en höjning är Danske Banks bedömning att riksbankschef Erik Thedéen och direktionen väljer att lämna räntan oförändrad.

– Det viktigaste skälet till att vi tror på en höjning är att inflationen de senaste månaderna kommit in lite högre än vad Riksbanken själva förutsett och tyvärr får vi säga. Riksbanken borde avvakta, vara lite mer framåtblickande och tro på den positiva inflationstrend som vi ändå har sett, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till TT.

– Riksbanken har uttryckt en lite hökaktig ton och skulle inflationen komma ut över deras prognos är det en hög sannolikhet att man väljer att höja, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn om varför det trots allt kan bli tvärtemot vad banken egentligen tror.

Räntan har rusat

Såväl Andreas Wallström som Michael Grahn lyfter dock att ränteracet nu borde avta efter att Riksbanken på relativt kort tid gått från en nollränta till dagens nivå. Just sådan utveckling syns just nu globalt. USA:s centralbank Federal Reserve valde nyligen att inte bara hålla fast vid den nuvarande räntenivån, utan Fed-chefen Jerome Powell tolkades samtidigt av marknaden som att räntehöjningarnas tid definitivt är över. Andreas Wallström påpekar att de senaste veckorna varit lite av ett trendbrott hur man ser på räntepolitiken framöver.

– Det var dels Fed-beskedet, dels en ganska svag arbetsmarknadssiffra från USA. Det påverkar Fed, ECB och även Riksbanken. I närtid är det fortsatt fokus på svensk inflation men spolar vi fram bandet ett halvår så kommer vi att vara i ett läge där Fed och ECB sänker räntan och svensk ekonomi har gått in ett ännu sämre konjunkturläge, säger Andreas Wallström och tillägger:

– Det kommer att vara en helt annan miljö än vi är i nu.

Den omvända situationen gör att Swedbank bedömer att nästa räntesänkning kommer att ske juni 2024, det vill säga om drygt ett halvår. Danske Banks bedömning är ”början av andra halvåret”.

– Vi tror på 25 punkters sänkning i juli, september och december och sedan ytterligare en sänkning under våren 2025, säger Grahn om sänkningar i absolut närtid.

Riksbanken har dock av naturliga skäl varit mera restriktivt och i samband med räntebeskedet i september var prognosen att en räntesänkning är aktuell först 2025.

Får krypa till korset

Swedbank tror precis som Danske Bank på tre sänkningar under 2024 som följs av ytterligare fyra sänkningar 2025.

– Även om inflationen skulle ligga lite över 2,0 procent tror vi att Riksbanken kan sänka räntan utifrån det svaga ekonomiska läget och då framförallt arbetsmarknaden. Det blir en takt där man sänker ungefär vartannat möte, säger Wallström.