HONGKONG – Sedan Kinas regering i höstas plötsligt satte stopp för fintech-konglomeratet Ant Groups börsintroduktion har dess moderföretag, e-handelsjätten Alibaba, utsatts för hårdare regleringar och granskning. På julaftonen meddelade Kinas antitrustmyndighet att man utredde företagets unika affärsmetoder. Då hade Alibabas grundare, Jack Ma, inte setts till offentligt sedan i oktober, då han hållit ett föredrag som kritiserade Kinas regleringar av ekonomin. Men nyligen mildrades oron över hans öde, då Ma framträdde i offentligheten igen.

Enbart beskedet att Alibaba skulle utredas minskade över en natt företagets marknadsvärde med mer än 100 miljarder dollar. Med tanke på den kinesiska regeringens omfattande makt att införa regleringar gjorde investerare rätt i att känna oro inför Alibabas framtid. Men regeringens plötsliga och aggressiva åtgärder mot företaget säger också något om svagheterna i regimens regleringar.

Den kinesiska regeringen har goda skäl att vara vaksam inför landets IT-sektor med dess starkt koncentrerade maktförhållanden. Genom att inrikta sig på gigantiska företag som Alibaba ansluter sig Kina till en global trend för regleringar. USA:s och EU:s politiker har på ett liknande sätt lovat att införa tuffare sanktioner mot monopolistiska IT-jättar.

Liksom amerikaner oroar sig för Amazons dominans inom detaljhandeln, har Kinas konsumenter lika goda skäl att oroa sig för Alibaba. År 2020 var Amazons andel av e-handeln nästan fyrtio procent, medan Alibabas Tmall och Taobao ägde mer än hälften av marknaden för Kinas detaljhandel.

Den pågående granskningen av Alibaba är inte första gången företagets affärsmetoder utretts till följd av trustbildning. JD.com, Kinas näst största e-handelsföretag, framförde 2015 klagomål mot Alibaba till Kinas antitrustmyndighet. JD.com nöjde sig inte med vad man uppfattade som myndighetens oförmåga att agera och stämde Alibaba inför kinesisk domstol (fallet är fortfarande inte avgjort).

Faktum är att Alibaba tidigare dominerat e-handeln i långt större utsträckning. När det var som störst inför börsnoteringen 2014 stod företaget för mer än åttio procent av Kinas detaljhandel online. Sedan dess har dess andel gradvis minskat till följd av konkurrenter som JD.com och Pinduoduo.

Varför väntade då Kinas antitrustmyndighet så länge innan man granskade Alibaba? Många har anat ett samband mellan den nuvarande kampanjen mot trustbildningen och Mas föredrag i oktober, och hans till synes nedlåtande hållning mot regleringar. Men även om Mas kommentarer kan ha utlöst åtgärderna, har de grundläggande skälen mera att göra med trögheten inom systemet för regleringar. Den trögheten är ett fenomen som på djupet påverkar Kinas byråkrati.

Jag har mera att säga om detta i min kommande bok, för även om Kinas myndighet mot trustbildning sällan utmanas i domstol, måste den noggrant följa byråkratins formella och outtalade regler och lägga fram en analys av kostnader och fördelar inför varje införd reglering. Dessa överväganden har inflytande över vilken sorts fall de framlägger och metoderna som används för att angripa dem.

En sådan begränsning har att göra med den kinesiska regeringens initiativ att stimulera innovation som tillväxtmotor. Exempelvis lanserade inrikesdepartementet 2015 en plan, ”Internet Plus”, med målet att främja entreprenörskap inom den digitala sektorn. Detta försatte myndigheten mot trustbildning i en svår situation, då alltför stränga regleringar kan motverka inhemsk innovation och entreprenörskap. Och det sista tjänstemännen vill göra är att agera på ett sätt som kan uppfattas vara i strid med den statliga agendan för utveckling.

Detta förklarar varför Kinas regleringar mot trustbildning följer en ”försiktig och tolerant” linje mot tekniksektorn. När missnöjda konkurrenter klagat på kinesiska teknikjättars orättfärdiga affärsmetoder har myndigheterna föredragit att utfärda relativt milda regleringar, exempelvis Konkurrenslagen mot orättvisor och e-handelslagen.

Dessa lagar saknar bett, då de största straffavgifterna är relativt blygsamma. Och i stället för att genomföra tuffa utredningar så höll antitrustmyndigheten intervjuer med chefer från de stora online-plattformarna kvällen före Single’s Day, som är Kinas största event för e-handel, för att försöka övertala dem att inte införa begränsande handelsvillkor mot konkurrerande företag.

På samma sätt har de ansvariga för regleringarna också avstått från att lägga sig i transaktioner vid företagssammanslagningar, som omfattar en ägare med beslutsmakt som inte utgår från ägarandelen (påminnande om A-aktier i förhållande till B-aktier). Det är en struktur som många kinesiska teknikföretag använt för att kringgå regeringens begränsningar av utländska investeringar i tekniksektorn. Fram till början av förra året hade hundratals av Alibabas och Tencents uppköp helt undkommit granskningar av eventuell trustbildning. Resultatet är att företagen blivit två av de största investerarna inom Kinas digitala ekonomi. Tillsammans äger de en stor del av tekniksektorns privatägda start-ups.

Denna tröghet för regleringar fortsatte fram till Ant Groups misslyckade börsintroducering. Då fick antitrustmyndigheten en tydlig signal från Kinas högsta ledning att lägga band på teknikjättarna. Men myndighetens tidigare, slapphänta regleringar på området har bidragit till dagens svårbekämpade dilemma. När ett monopol väl skapats är det svårt att göra något mot det med hjälp av antitrustlagar. Precis som reglerare mot trustbildning i EU och USA nyligen har upptäckt, är den sortens lagstiftning ett alltför trubbigt instrument för att ta sig an Big Tech.

Mer än något annat har de nyligen införda regleringarna mot Alibaba givit intrycket att Kina utnyttjar sin lagstiftning på ett godtyckligt sätt. Givetvis stiftas inga lagar i ett vakuum. Dock framstår det som om de kinesiska myndigheterna behandlar likadana affärsmetoder på drastiskt olika sätt, beroende på hur de politiska prioriteringarna förändras, också när de relevanta lagarna förblir desamma. Denna risk kommer helt säkert inte att bidra till investerares förtroende för Kinas blomstrande internetföretag.

Angela Huyue Zhang är chef för Centre for Chinese Law och professor vid University of Hongkong. Hennes bok Chinese Antitrust Exceptionalism: How the Rise of China Challenges Global Regulation utkommer i mars 2021.

Översättning: Bulletin. Copyright: Project Syndicate.