Liberalernas nya partiledare, Simona Mohamsson, går en svår tid till mötes. På tisdagen väljs hon officiellt under partiets dag i Almedalen, men redan nu visar färska siffror från DN/Ipsos att partiet får sin lägsta notering sedan valet 2022. Endast två procent av väljarna skulle rösta på L enligt junimätningen.

Läs också: DN/Ipsos: Väljarna tror på en S-regering.

Enligt DN/Ipsos har partiet tappat väljare brett inom flera grupper där det traditionellt har haft starkt stöd.

– Fokus de senaste åren har legat på frågor som traditionellt inte varit L:s starkaste. Det är svårt för många väljare att se var det socialliberala inslaget finns, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till DN.

Vacklar hit och dit

Enligt mätningar från DN/Ipsos uppfattar en tredjedel av väljarna att Liberalerna ”vacklar hit och dit”. Denna bild har stärkts i takt med partiets kursändringar – från Alliansen, till Januariavtalet med Socialdemokraterna, och nu Tidösamarbetet med bland annat Sverigedemokraterna.

Adam Cwejman, tidigare LUF-ordförande och nuvarande politisk redaktör på Göteborgs-Posten, är mycket kritisk till partiets framtidsutsikter.

– Liberalerna är ett fullkomligt skadeskjutet parti ända sedan Jan Björklund bestämde sig för att stödja Socialdemokraterna. Där förlorade man en stor grupp av väljare, säger Adam Cwejman till DN.

Cwejman, som själv förespråkar Tidösamarbetet, tror ändå inte på Liberalernas överlevnad.

– Jag skulle bli väldigt förvånad om Liberalerna finns kvar i riksdagen efter nästa val. De har liksom inget existensberättigande, säger Adam Cwejman.

SD-samarbetet huvudorsaken

Samarbetet med Sverigedemokraterna uppges vara huvudorsaken till att Liberalerna tappat väljare sedan valet 2022, visar nya siffror från DN/Ipsos. Många av de som lämnat partiet har nu sökt sig över blockgränsen och sympatiserar i stället med oppositionen.

– SD är ofta kritiska till liberala inslag i politiken. Någonstans är SD och L ideologiska motståndare, säger Nicklas Källebring från Ipsos till DN.

Alex Voronov, tidigare politisk redaktör på liberala Eskilstuna-Kuriren, beskriver Liberalerna som uppdelat. Enligt Voronov finns både traditionella liberaler och en ledning som rört sig åt höger.

– Jag ifrågasätter att liberalerna är en demokratisk organisation i dag. Det finns ingen koppling mellan det som partiet beslutat i sina demokratiska processer och det som kommer ut i form av regeringspolitik, säger Alex Voronov.

Splittrad liberal opinion

Sakine Madon, liberal opinionsbildare med ett förflutet som politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, menar att partiet hamnat i kläm mellan sina ideal och verkligheten i riksdagen.

– En majoritet av de partiaktiva identifierar sig starkt som borgerliga. De anser att de ideologiskt befinner sig till höger om mitten. Samtidigt ogillar man verkligen Sverigedemokraterna. Därför har man hamnat i en situation som inte är avundsvärd, säger Sakine Madon.

Enligt Madon måste Liberalerna balansera mellan att samarbeta med SD och att hålla dem utanför regeringsmakten för att inte splittras. Inför valet 2026 menar hon att Liberalernas hopp ligger i att attrahera väljare som söker ett frihetligt, men icke-konservativt alternativ inom högern.

– Det är de som vill ha ett borgerligt parti som säger ifrån när SD börjar veva om drag queens som läser sagor för barn. Ett parti som säger nej till hedersförtryck men samtidigt ser positivt på mångfald, säger Sakine Madon.