För omkring 15 år sedan startades flera nya fonder helt inriktade på den afrikanska marknaden och nyfikenheten var stor.

– Tidningarna skrev ganska mycket om att Afrika borde kunna vara en framtidsmarknad. Man tyckte sig se att länderna där var på väg att komma i kapp andra världsdelar med högre tillväxt, säger Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysföretaget Morningstar.

Optimismen spirade.

– En del gjorde det nog också av mer ideella skäl, man tyckte att det kändes bra att hjälpa en världsdel som behöver högre ekonomisk tillväxt, fortsätter han.

”Vill köpa vinnarna”

Men förväntningarna slog inte in – tvärtom. En efter en har de renodlade svenska Afrikafonderna slocknat. I september 2020 fusionerades Tundra Frontier Africa med tre andra fonder och blev därmed den sista att försvinna.

– Det är lite tråkigt. Argumenten om att det är en världsdel som har potential att komma ikapp kan många tro på även i dag. Men då finns det inte längre någon möjlighet för dem att investera, säger Lindmark. 

Orsaken till att fond efter fond dött ut är i första hand den negativa avkastningen, till stor del orsakad av fallande råvarupriser, tror han. Fortfarande finns det några utländska Afrikafonder kvar, men snittavkastningen för dem är blygsamma 0,4 procent i snitt de senaste tio åren. Det kan jämföras med de svenska globalfonderna som i snitt har stigit drygt elva procent per år, enligt Morningstars uträkningar.

– Folk vill ju köpa vinnarna. Det har gjort att de här fonderna inte har lockat särskilt många nya köpare samtidigt som de gamla har lämnat, säger Lindmark.

Inte lönsamma

Det i sin tur har gjort att fonderna förblivit väldigt små, i snitt innehöll de runt en halv miljard kronor. Jämfört med en genomsnittlig svensk aktiefond, som ligger på nio miljarder kronor, är det inte mycket att hänga i julgranen.

Summan av de fem svenska Afrikafondernas förmögenhet när respektive fond var som störst är 2,8 miljarder. Eftersom fondförvaltarna har sina avgifter i procent av det förvaltade kapitalet innebar det även att de fick mindre betalt för sitt arbete.

En tumregel i branschen är att en fond i alla fall ska innehålla en miljard för att vara lönsam, och ingen av de svenska Afrikafonderna nådde någonsin upp till det, säger Lindmark. 

”Fondbranschen inte långsiktig”

Men trots den svaga utvecklingen på senare år vill inte Jonas Lindmark räkna ut Afrikafondernas framtid helt. Han ger flera exempel på när andra typer av aktier har utvecklats dåligt under en period – men sedan studsat tillbaka igen.

– Olika delar av aktiemarknaden går i trender och rör sig i vågor, säger han. 

Han utvecklar:

– Det här är ett exempel på att fondbranschen kanske inte är tillräckligt långsiktig. Det finns inte tålamod att vänta på att en viss typ av placering ska gå bättre, utan då lägger de ner i stället.

TEXT: TT

Läs mer: Afrikanskt frihandelsområde nu störst i världen

Fakta: Svenska Afrikafonder