Planerna på ny kärnkraft i Sverige riskerar att bromsas av att det tar lång tid att bygga ut elnätet till de platser där reaktorer ska uppföras, rapporterar SvD.

Reaktorer av det slag som planeras behöver anslutas till stamnätet, som består av ledningar på 400 kilovolt och drivs av statliga Svenska Kraftnät. Regionala bolag sköter de lokala näten. Att dra nya ledningar kräver så kallad linjekoncession från Energimarknadsinspektionen samt avtal med berörda markägare.

Om parterna inte kommer överens kan Lantmäteriet besluta om ledningsrätt. Samtliga beslut kan överklagas i tre instanser.

Mats Tullgren, chef för regionnät på Eon, menar att det i stor utsträckning saknas nät för den nya produktionen och att reaktorer bör placeras i närheten av redan utbyggda stamledningar.

– Det är långa tillståndstider. Vi har exempel som tagit 15 år, säger Tullgren till SvD.

Ansträngningar att snabba på handläggningen och göra processerna enklare har enligt Tullgren inte lett till märkbara förbättringar.

Första ansökan har lämnats in

Refirm Målma AB, ett bolag inom Kärnfull Next, har ansökt om att uppföra fyra till sex småskaliga reaktorer i Valdemarsvik. Planer finns också för ny kärnkraft i Gävle och vid Ringhals på västkusten.

Valdemarsvik och Gävle saknar närhet till de större stråken i stamnätet, vilket innebär att omfattande ledningsbyggen krävs. Ringhals har ett annat utgångsläge eftersom det redan finns nätkapacitet och infrastruktur på plats, något Vattenfall pekar på som en fördel.

Christian Sjölander, vd på Kärnfull Next, räknar med att reaktorer kommer att byggas vid alla platser där kärnkraft redan finns, men betonar att nya lokaliseringar också behövs.

– Vi kommer att behöva nya stamnät, säger Sjölander till SvD.

Daniel Gustafsson, ansvarig för nätplanering på Svenska Kraftnät, ser fördelar med att utnyttja befintlig kapacitet men konstaterar att södra Sverige behöver mer elproduktion, vilket kräver utbyggnad. I bästa fall tar det åtta år att uppföra nya stamledningar.