Förra året förlorade hushållen 2 000 miljarder av sin förmögenhet enligt SEB:s sparbarometer. För första gången sedan 2015 tar dessutom hushållen ut mer från sparandet än de sätter in.

Det är en kombination av fallande börskurser, fallande bostadspriser, inflation och räntehöjningar som slår mot sparandet. Det tuffa läget gör att hushållen börjar ta av sitt sparande.

Förra årets nysparande landade på 406 miljarder, en minskning med 42 procent mot året innan.

Uttagen sker i första hand från kortsiktigt sparande, sparkonton, vilket är det vanligaste.

2 055 miljarder, eller sju procent, av hushållens sparande försvann i fjol. Det är den största årliga nedgången sedan SEB började mäta i mitten av 1990-talet.

Hushållen fortsätter att ta lån, men i ett sjunkande tempo. Skuldökningen i fjol är den minsta uppmätt av SEB – 3,7 procent på årsbasis.

En hög skuldsättning och en stor andel av lån med rörlig ränta har gjort de svenska hushållen mer räntekänsliga än hushåll i andra länder. Det är en utmaning som både Riksbanken och Finansinspektionen länge signalerat att de är oroliga över.

Den höga skuldsättningen och den stora andelen hushåll med rörlig ränta sticker ut i en internationell jämförelse. Skuldkvoten, alltså räntekostnadens andel av den disponibla inkomsten är också ovanligt hög. I fjol ökade räntekvoten med nästan 50 procent från 3,7 procent till 5,5 procent.

Riksbanken förväntas höja räntan minst en gång till så än har det inte nått kulmen. Många hushåll som haft lån bundna före ränteoron kommer ha lån som börjar löpa ut nu och behöver läggas om. De kan få över tre gånger större kostnad än nu.

Läs även: Fakta: Skillnaden mellan en biljon och one billion – en fråga om nollor