DEBATT: 20 år av rättsröta – sanning har underordnats ideologi

I år firar vi 20-årsjubileet av JK-rapporten Felaktigt dömda (2006), initierad av dåvarande justitiekanslern Göran Lambertz. Det är ett dystert jubileum. Rapporten var en tydlig varning från landets främsta rättsvetenskapliga experter: svensk rättssäkerhet höll på att urholkas och oskyldiga dömdes till fängelse.

SE ÄVEN: Felaktigt dömda – Rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt

Trots detta vidtogs inga åtgärder som kunde stärka rättssäkerheten. Istället försämrades den ytterligare. Kvinnomaktsutredningen, ’Ty makten är din...’ (SOU 1998:6), och införandet av könsmaktsperspektivet ledde till att ideologisk subjektivitet fortsatte att prioriteras framför strikt bevisvärdering.

Könsstereotyper styr

Den rådande tolkningen var att kvinnor alltid var offer för patriarkalt förtryck, något som kom att prägla all svensk myndighetsutövning. Inom straffrätten genomfördes omstruktureringen utan tyngre juridisk expertis. Utredningarna leddes till stor del av sociologer, ekonomer och politiska strateger.

Ingen seriös juridisk konsekvensanalys gjordes för att bedöma hur detta skulle påverka rättssäkerheten. Resultatet blev lagar med diffusa brottsrekvisit, utformade mer för att bekräfta en viss världsbild än för att skydda medborgarnas rättigheter, som kvinnofridsbrotten under 1990-talet.

En berättelse räcker för fällande dom

Utvecklingen kulminerade i samtyckeslagen (2018), som i praktiken avskaffade det traditionella beviskravet. Fokus flyttades från yttre, observerbara handlingar till parternas psykologiska tillstånd. Det skapade en situation där det enda som återstår är den muntliga utsagan. Hur ska man tekniskt kunna bevisa vad man kände eller upplevde i stunden?

Lagen har lett till en ord-mot-ord-juridik där den som framstår som mest trovärdig vinner. Allt fler döms enbart på muntlig bevisning, vilket Brottsförebyggande rådet (Brå) påvisade i rapporten ”Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser” (2025:3).

Resultatet är att känslor och subjektiva upplevelser prioriteras inom juridiken, framför objektiv bevisning.

Objektivitetskravet har sänkts

Domstolarna blir mer av tankeläsare än faktagranskare. Ideologiskt färgade modeller som ”normaliseringsprocessen” och ”frystillstånd” har fått företräde, ivrigt påhejande av förespråkare för könsmaktsperspektivet, genusvetenskap och bilden av kvinnan som ett evigt offer.

Avsaknaden av juridisk konsekvensanalys har även påverkat åklagarmyndigheten. Utredningar blir mindre robusta och teknisk bevisning prioriteras bort till förmån för muntliga berättelser. Åklagarens objektivitetsplikt ser ut att ha ersatts av viljan att nå fällande domar, ofta genom förenklade narrativ som domstolarna – i sin iver att vara politiskt korrekta – accepterar utan kritisk prövning.

Slutsats:

Vi lever i dag med konsekvenserna av ett juridiskt haveri. Sedan 2006 har rättssäkerheten inte förbättrats. Den har successivt underminerats av lagar som sätter ideologi före rättslig trygghet. Det är därför dags att tillsätta en oberoende haverikommission som granskar hur ideologi fått styra lagstiftningen, från kvinnofrid till samtyckeslagen, utan konsekvensanalys.

Kravet på teknisk robusthet måste återställas. Inga åtal i relations- eller sexualbrottsmål bör väckas utan fullständig genomlysning av parternas påståenden. De muntliga berättelserna måste faktagranskas.

Svenska myndigheter behöver sluta utbildas i ideologiskt färgade och könsstereotypa tolkningsmodeller och i stället anpassa sig till internationell standard.

Det är dags att återgå till en juridik baserad på bevis, inte på vad vi blivit tillsagda att tro eller påstår oss uppleva.

Lotta Varga

Journalist och författare