7 oktober 2024 är en årsdag att minnas. Inte bara för Hamas terrorattacker mot Israel, utan också för reaktionerna från svenska muslimer. På Malmös och Helsingborgs gator firades dåden med sång, dans och fyrverkerier. Några av kommentarerna på sociala medier löd: “Vi har aldrig varit så lyckliga”, “Mina glädjetårar slutar aldrig” och “Sjukhus kommer att fyllas med judar, som är de fegaste människorna på jorden”. Dessa människor hade sannolikt sett dåden livestreamas på offrens sociala medier några timmar tidigare.

Men glädjeropen slutade inte där. I somras avslöjade Sydsvenskan att palestinademonstranter hyllar Hamas och uppmanar till fortsatt krig och förstörelse, på arabiska. “Sätt svärdet mot svärdet, vi är [Hamasledaren] Mohammed Deifs män!,” och “Hela världen står med Hamas, allahu akbar!”, skrek demonstranterna i kör. En V-politiker i Göteborg uppmanade sina följare till “intifada revolution”, palestinarörelsens namn på sin egen terror. Han sitter kvar eftersom han är populär hos stadens muslimska väljare. Intifadans anhängare är många.

Dessa är faktiskt tillräckligt många för att redan nu sätta sin prägel på stadsbilden i Sverige. På universitet i hela landet slår studenter upp tält för att bojkotta israeliska varor, en mörk påminnelse om nazisternas kampanj “Kauft nicht bei Juden” – “köp inte av judar”. I Malmö har judiskt liv närmast utraderats. I Stockholm sjunger antisemitismen allsång varje helg. Över hela landet har hatbrotten mot judar ökat markant. Så ser intifadan ut i praktiken.

Många fördömer idag antisemitismen, men få verkar förstå den. Det såg nämligen inte ut såhär för ett år och en dag sedan. 7 oktober-attackerna inspirerade tiotusentals människor att trakassera judar även här, att “globalisera intifadan” för att använda ett av palestinarörelsens slagord. Medan Europa tog avstånd från Förintelsen är det tydligt att dessa människor inspireras av ett modernt folkmord på judar. Låt det sjunka in.

Det innebär att Israels öde angår oss i Sverige. Varje bakslag för Israel aktiverar nämligen krafter som vill förfölja judar i Sverige. Och inte bara judar utan också hbtq-personer, kvinnor, ateister, kristna och människor som lämnat Islam - intifadan kommer att drabba alla andra också. Att Israel krossar Hamas och Hizbollah är därför minst lika viktigt för Sveriges säkerhet som att Ukraina vinner kriget mot Ryssland.

Israels krig är vårt, precis som Ukrainas.

Reaktionerna idag kommer dock vara lika förutsebara som de är tandlösa. Idag, ett år efter Hamas attacker, kommer du att läsa mängder av artiklar som fördömer antisemitism och förklarar att svenska judar måste hållas isär från staten Israel. Politiker kommer att gå kippavandringar och besöka synagogor för att uttrycka sina sympatier. Deras ord ekar dock tomma. Årsdagen av 7 oktober-attackerna förtjänar mer än pliktskyldiga fördömanden av antisemitism. Det är hög tid för Sverige att ge sitt fulla stöd till Israel att fullfölja kriget och säkra en förkrossande seger mot Hamas och Hizbollah. Allt annat är ett svek mot Sveriges judar, hbtq-personer och kvinnor.

Låt oss påminna om en sak: Året är 2024. Det är uppenbart att det finns människor i Sverige som njuter när judar utsätts för terror, folkmord och massvåldtäkter. En bred uppslutning bakom Israels krig mot Hamas och Hizbollah är den enda garanten mot deras terror. Vi ska inte ha någon intifada i Sverige. Israels sak är vår.

Maurits Rannevid, rättvisepolitisk talesperson Medborgerlig Samling

Edward Nordén, säkerhetspolitisk talesperson Medborgerlig Samling