Förra veckans uppmärksammade rapport om kriminella i assistansbranschen väcker viktiga frågor som Sverige måste åtgärda. Men när media väljer att fokusera på assistansbolagen missar de den större bilden. Det skriver Tom Schultz-Eklund, jurist och vd för Ek Juridik.
Förra veckan släpptes en rapport från Nationellt underrättelsecentrum som genererat rubriker med innebörden att alla stora assistansföretag har anställda med koppling till gängkriminalitet.
Allvaret i rapporten och behovet av åtgärder kan inte förringas. Tvärtom. Regeringen måste agera. Dock inte bara mot en enskild bransch och inte bara för att skydda välfärdssystemet utan för samhället i stort och allt vårt gemensamma. Rapporten visar att gängkriminaliteten sannolikt finns i närheten av varje skattepliktig privat verksamhet, föreningsliv, skola, sjukvård och Försvarsmakten, med mera.
Rapporten uttrycker dels att 83 bolag av cirka 700 anses ha särskilt nära koppling till den organiserade brottsligheten, och dels att hos 62 av de största bolagen arbetar personliga assistenter som är (1) aktiva eller (2) på något sätt kopplade till gängkriminaliteten.
Det första konstaterandet är graverande och torde kräva omedelbara åtgärder från till exempel IVO genom inledandet av tillsyner med indragna tillstånd och vid behov polisanmälningar som följd.
Det andra konstaterandet väcker följdfrågor nödvändiga för att förstå vidden och allvaret i informationen. På grund av dess placering i texten kan formuleringen lätt läsas tillsammans med det första konstaterandet och därför uppfattas som att alla större assistansbolag har kriminella ägare eller personer i ledande ställning. Så är inte fallet.
Hos de fem största aktörerna inom branschen personlig assistans arbetar över 20 000 personliga assistenter på – uppskattningsvis – närmare 4000 olika arbetsplatser. Bland dessa anställda hos anordnarna finns det personer som har en koppling till den organiserade brottsligheten.
Denna grupp inkluderar aktiva i kriminella nätverk, men även de som förekommit som misstänkta i polisutredningar avseende organiserad brottslighet eller lokala problembilder utan att dömas samt personer med koppling till denna grupp. Det vill säga, personer med samröre till exempel genom familjeanknytning och släktskap.
Därmed kan vi konstatera att denna grupp omfattar en inte oansenlig del av den svenska befolkningen, vilket också tydliggör allvaret i situationen.
För alla de seriösa assistansanordnare som finns; hur ska de värja sig eller kunna ta del av informationen om dessa individer? Privata bolag får på grund av GDPR inte söka på personer vid rekrytering och saknar dessutom tillgång till belastningsregistret och misstankeregister.
Om en anordnare uppmärksammar eller misstänker att en anställd till exempel har en bror som umgås med kriminella så saknas utifrån arbetsrätten möjlighet att vidta åtgärder. Vill vi sedan att privata aktörer på eget bevåg ska få säga upp personer som man misstänker kan ha koppling till kriminalitet? En sådan subjektiv uppfattning kommer snabbt att innefatta etnicitet, politisk åskådning med mera. Detta inte minst med tanke på att rapporten visar att närmare 70 % av de identifierade personerna har utländsk härkomst.
Det här är inte ett branschproblem; det är ett samhällsproblem där ingen del av samhället undgår kopplingar till dessa personer. De finns i näringslivet, i vården, den kommunala assistansen, i skolan, din lokala förening, ditt grannskap och säkerligen på varenda statlig myndighet inklusive Försvarsmakten. Rapporten styrker detta och påvisar en överrepresentation av kopplade personer som har rätt till aktivitetsstöd, underhållsstöd, bostadsbidrag och sjukersättning; än mer än för assistansersättning.
Åtgärder måste vidtas mot dessa individer inom den personliga assistansen. Tidigare regeringar har tvingat bort seriösa aktörer och i princip kvävt en hel bransch ekonomiskt men också genom onödig byråkrati. Utan att påverka de oseriösa och kriminella som struntar i lagar och regler. Förslagen som regeringen presenterade i förra veckan kan faktiskt ge gott resultat och träffa de oseriösa aktörerna.
Media borde inte fokusera på att stora assistansanordnare har anställda som kan kopplas till gängkriminalitet. Det skrämmande är att personer som saknar respekt för traditionella svenska värderingar och som parasiterar på det som är vårt gemensamma hotar hela den svenska välfärden, tilltron till myndigheter och domstolar samt respekten för samhället och varandra.
Tom Schultz-Eklund är jurist och vd för Ek Juridik. Ek Juridik har genom åren representerat enskilda personer, kommuner och ett stort antal assistansanordnare.
