LinkedIn, en gång en renodlad karriärplattform, har på senare år förvandlats till en arena där politiska ställningstaganden kan forma eller förstöra din framtid. Syftet med plattformen – att koppla samman arbetssökande, arbetsgivare och professionella – har fått stå tillbaka för en debattmiljö där vissa åsikter hyllas medan andra systematiskt tystas. Frågan är: Har vi gått från en meritokratisk arbetsmarknad till en där dina åsikter väger tyngre än din kompetens?

LinkedIn: från nätverkande till ideologisk kamp

Plattformen används idag av politiska aktörer som ett verktyg för att påverka samhällsdebatten. Det handlar inte längre bara om att diskutera arbetsmarknadsfrågor eller yrkesrelaterade utmaningar. I Sverige ser vi inlägg som blandar identitetspolitik, klimatfrågor och social rättvisa – ofta med en tydlig ideologisk vinkling. Samtidigt upplever många att vissa perspektiv har blivit de facto otillåtna att uttrycka.

LinkedIn är nu en plats där tystnad är guld för den som vill undvika att stöta sig med den allmänna opinionen. Vem vågar egentligen uttrycka en åsikt som går på tvärs med den rådande normen, när ett felsteg kan kosta dig ditt rykte eller din karriär?

Tystnadens pris – och faran för framtiden

Trots att Sverigedemokraterna (SD) är ett av landets största partier vågar många av dess väljare inte ge uttryck för sina politiska sympatier offentligt. På LinkedIn, där nätverkande och karriär är i fokus, är det närmast otänkbart. En välriktad “fel” reaktion eller kommentar kan leda till social utfrysning, förlorade affärsmöjligheter eller värre.

Än mer alarmerande är att opinionsundersökningar visar att över 50 procent av ungdomar i skolåldern lutar åt att rösta på SD när de blir myndiga. Detta är nästa generation som snart kliver in på arbetsmarknaden – en generation som vi riskerar att ge ett arbetsliv präglat av rädsla och självcensur. Ska dessa unga vuxna behöva dölja sina övertygelser och åsikter, likt sina föräldrar, i rädsla för att bli stämplade och avfärdade? Om vi tillåter detta skapar vi inte bara ett tyst arbetsklimat, utan även en demokratisk kris.

En debattmiljö där alla inte är välkomna

LinkedIn har utvecklats till en plats där vissa åsikter tillåts dominera flödet utan att behöva oroa sig för kritik, medan andra bemöts med direkt fientlighet. Att uttrycka sig liberalt, progressivt eller ideologiskt vänster accepteras ofta utan invändningar. Men den som vågar uttrycka en konservativ eller nationalistisk åsikt – hur sakligt och professionellt det än görs – kan räkna med mothugg, anklagelser och personliga påhopp.

Det är inte bara en fråga om individens frihet att yttra sig. Det handlar om vilket samhälle vi bygger: ett där idéer möts i en öppen och respektfull debatt, eller ett där det räcker med en avvikande åsikt för att bli utraderad från det professionella samtalet.

Yttrandefrihet eller ideologisk lojalitet?

Ska arbetsmarknaden vara en meritokratisk plats, där kompetens och prestation är avgörande, eller ska den styras av åsiktsmässig likriktning? Om vi accepterar att politiska sympatier väger tyngre än kvalifikationer så urholkar vi det fundament som en fungerande arbetsmarknad bygger på.

I ett demokratiskt samhälle är rätten att uttrycka sig en självklarhet. Men i praktiken håller den på att förtvina. LinkedIn är bara ett exempel på hur samhällsdebatten har blivit ett minerat fält, där rädslan för att säga fel är större än viljan att bidra med nya perspektiv. Detta är inte en hållbar utveckling – varken för individer eller för samhället i stort.

Framtiden kräver mod och ansvar

Vi står vid ett avgörande vägskäl. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen, där tystnad premieras och idéer döms ut baserat på avsändarens politiska hemvist? Eller ska vi kräva att arbetsmarknaden och dess plattformar återgår till att vara platser för öppenhet, innovation och respekt?

Det handlar inte bara om LinkedIn. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Framtidens arbetsmarknad måste vara en plats där varje individ kan uttrycka sig utan att behöva oroa sig för sociala eller professionella konsekvenser. Det är inte bara en fråga om yttrandefrihet – det är en fråga om vilket arv vi lämnar efter oss.

Valet är vårt. Tystnaden får inte vinna.

Hanna Tehrani

Läkare och SD-ledamot i Göteborgs hbtq-råd