Den här gången började det inte med ett uttalande från exil eller ett politiskt möte i väst. Den här gången var det folket i Iran som gick ut först.

På gatorna, mitt under brutalt förtryck, kulor och total nedstängning av internet och telefoni, hördes ett rop som länge förnekats av omvärlden:

”Javid Shah”.

Detta var inte nostalgi.

Detta var inte romantik.

Detta var ett tydligt politiskt ställningstagande.

Som soldater ur det kejserliga gardet ropade människor öppet på sin kung. Och denna gång svarade också kronprinsen. Reza Pahlavi svarade inte med symbolik eller känslor, utan med ansvar och en konkret vision för Iran dagen efter friheten.

I sitt senaste videomeddelande beskriver han tydligt hur ett fritt Iran ska byggas upp – inrikespolitiskt, utrikespolitiskt och säkerhetspolitiskt. Hans budskap lämnar inget utrymme för tolkning.

Ett nytt Iran – tydliga principer

• Iran ska vara en sekulär stat, där religion och stat är helt åtskilda.

• Landet ska styras genom demokrati, fria val och rättsstatens principer.

• Alla medborgare ska vara lika inför lagen, oavsett kön, etnicitet eller tro.

• Den islamistiska ideologin ska bort från makten för alltid.

• Iran ska omedelbart upphöra med allt stöd till islamistiska och extremistiska grupper.

• Staten ska inte längre exportera revolution, våld eller religiös extremism.

• Ett fritt Iran ska återvända till det internationella samfundet som en ansvarsfull och fredlig aktör.

• Relationer ska byggas på diplomati, samarbete och stabilitet – inte hot och utpressning.

• Iran ska bidra till fred i Mellanöstern i stället för att destabilisera regionen.

• Iran ska inte vara ett kärnvapenhot.

• Den nuvarande regimens aggressiva säkerhetspolitik ska ersättas med transparens och internationellt samarbete.

• Iran ska öppnas för handel, investeringar och innovation.

• Korruption, plundring och maktmissbruk ska upphöra.

• Ett fritt Iran ska skapa jobb, välstånd och framtidstro för sin unga och välutbildade befolkning.

Detta är avgörande. För första gången på decennier finns en samlande ledargestalt som inte kräver makt, utan legitimitet genom folkets stöd. Det är därför ropet ”Javid Shah” har fått sin kraft. I dag symboliserar det stabilitet, kontinuitet och en fredlig övergång bort från kaos.

Världen har hört detta.

SE ÄVEN: DEBATT: Var redo – när Irans mullor faller öppnas pärleporten

När President Donald Trump tydligt säger att om det iranska folket vill se Reza Pahlavi i en framtida roll, så respekterar han det valet, då är det ett erkännande av folkets legitimitet.

Frågan blir därför oundviklig:

Om USA lyssnar – varför tvekar Europa?

Här finns också en direkt koppling till Europas egen verklighet.

Den islamism som i dag förtrycker Iran är samma ideologi som Europa i årtionden har underskattat, relativiserat och tillåtit växa inom sina egna gränser.

I detta sammanhang var Jimmie Åkesson tal i riksdagen i förrgår särskilt viktigt. Han beskrev islamismen inte som ett integrationsproblem, utan som en ideologisk motståndare till demokrati, frihet och nationell suveränitet. Det är exakt den läxa världen måste dra av Irans situation.

Iran visar vad som händer när islamismen tillåts ta makten från början. Europa visar vad som händer när man inte stoppar den i tid.

Det som nu sker i Iran är därför inte bara en nationell frihetskamp – det är en global varningssignal. Att ignorera den vore historiskt oansvarig.

Folket i Iran har redan gjort sitt val.

De gick ut före ledarna.

De ropade innan världen reagerade.

De pekade ut riktningen.

”Javid Shah” är inte ett krav på att gå bakåt.

Det är ett krav på att gå framåt – med sekularism, demokrati och nationell värdighet.

Europa står nu inför ett val.

Att fortsätta tveka – eller att lära av Irans tragedi och stå på rätt sida av historien.

Irans fria framtid är inte en fråga om ”om”.

Det är en fråga om när – och om vilka som vågade lyssna när folket talade.

Mohammadreza Pakmehr