Sedan förra året bedriver Vitryssland hybridkrigföring mot Polen, Lettland och Litauen. Under andra halvan av 2021 gjordes 40 000 försök att illegalt ta sig över den polska gränsen av företrädesvis migranter från Mellanöstern och Afrika.

Läs även: Polen: Belarus skjuter med laser i ögonen på polsk gränspolis – migranterna forsätter försöken

Hybridkrigföringen är det direkta och logiska resultatet av EU:s agerande när Erdoğans Turkiet gjorde samma sak. Istället för att sätta hårt mot hårt betalade EU mer än 60 miljarder i tribut till Turkiet för att sluta slussa migranter till gränsen. Lukasjenkos förhoppning är att kunna pressa EU till eftergifter med samma metod.

Den konservativa polska regeringen har dock vägrat ge med sig och istället byggt fysiska gränsbarriärer som de kombinerat med så kallade pushbacks av dem som trots detta tagit sig över. Detta har i stort visat sig fungera och signalen till migranterna i ursprungsländerna – att denna gräns är stängd - har varit tydlig. Färre migranter lockas nu att satsa sina pengar på att flyga till Minsk för att vandra över gränsen.

Bryssel har tyvärr gjort sitt bästa för att omöjliggöra de polska försöken att hålla gränsen. EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson har, trots besök vid gränsen, envist upprepat att EU inte ska finansiera gränsbarriärer då dessa inte ”är de mest effektiva sätten att kontrollera migrationen” och fördömt pushbacks som illegala.

Läs även: Ylva Johansson läxar upp Polen och baltstater om migration: Migranter måste få sin asylrätt prövad

Istället för att finansiera den polska muren vid EU:s yttre gräns mot Vitryssland har EU-kommissionen betalat 700 000 euro till Lukasjenko för att förse migranter vid gränsen med husrum. Bryssels agerande förlänger krisen, saknar folkligt stöd och värst av allt betalar vi för en reserv som Lukasjenko när som helst kan sätta in för att trappa upp konflikten ytterligare.

En INSA-undersökning från december visar att en klar övervikt av väljare i tio EU-länder anser att EU bör ge ekonomiskt stöd till länder som är utsatta för olagliga gränspassager för att förstärka gränsskyddet med staket och murar. Stödet för sådana åtgärder återfinns i alla politiska läger och endast en av fyra svenskar är emot detta stöd.

Sex av tio svenska väljare till höger om mitten vill att EU finansierar fysiska gränsbarriärer. Trots det var det bara vi sverigedemokrater som röstade för detta när frågan var uppe i november. Med tanke på retoriken från flera partier är det märkligt att endast ett svenskt parti vill att EU skall anpassa sitt agerande till den migrationspolitiska verkligheten och situationen vid gränsen genom att börja finansiera fysiska gränsbarriärer.

Detta är egentligen inte heller kontroversiellt bland regeringarna i ministerrådet. I oktober meddelade tolv regeringar av alla olika nyanser att EU-kommissionen måste ändra sin inställning. Sverigedemokraternas linje har således stöd i stora delar av Europa.

EU-kommissionen finansierar viss gräns- och kameraövervakning vid de yttre gränserna men migrationskommissionär Ylva Johanssons (S) linje att murar är ineffektiva har överbevisats av den polska regeringens agerande. Det säger sig självt att det är lättare att hålla gränsen om där finns en mur.

Frågan om effektivt användande av budgetmedel brukar dock inte vara en så viktig prioritering för kommissionen, utom när de vill ha en förevändning att inte göra något de inte vill göra. Exempelvis vet vi att EU istället för att säkra gränsen prioriterat ett bidrag på sex miljoner till aktivistorganisationen ”Clowner utan gränser” för att integrera nyanlända i Sverige genom kurser i pajaskonst och clowneri.

Läs även: Polen ökar beredskapen mot cyberattacker

Så länge den fria rörligheten i Schengenområdet finns så är EU:s yttre gräns också vår gräns. Medborgarna i både Sverige och Europa samt många av medlemsstaternas regeringar vill att EU finansierar fysiska hinder vid den yttre gränsen för att hjälpa gränsvakterna att utföra sina arbetsuppgifter. Färre vill nog att EU slösar miljoner på clownerier. Tyvärr har övriga svenska partier – inklusive de som kallar sig borgerliga – inte samma prioriteringar.

Högerväljare kan med fördel skriva ut denna artikel som kom-ihåg-lapp inför nästa val.

Charlie Weimers (SD)
EU-parlamentariker

----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu