Svenska EU-kommissionären Ylva Johansson riktar nu hård kritik mot Polen och Baltstaterna för att man inte gjort asylprövning av de migranter som tagit sig in över gränsen utan kört tillbaka dem direkt – så kallad pushbacks. – Det måste vara en situation där folk har rätt att söka asyl, säger Ylva Johansson.
Närmare 4 000 irakiska migranter har nyligen flugit hem från Belarus efter fruktlösa försök att ta sig in i Polen, Lettland och Litauen. Det meddelade den irakiske utrikesministern Fuad Hussein under en pressträff på söndagen i Bagdad med sin litauiska motsvarighet Gabrielius Landsbergis.
– Det kommer att finnas en form av samarbete mellan Irak och Litauen för att stoppa migrationen, sade Landsbergis också under pressträffen.
Försöken att ta sig in, inte sällan med våld, över gränsen till Polen och baltstaterna har pågått under hela hösten och vintern. Bland annat Polen svarade med lagstiftning som ger rätt att i vissa lägen skicka tillbaka migranter utan att ha prövat deras asylrätt – så kallade pushbacks.
Något som Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson, med ansvar för inrikes- och migrationsfrågor, nu kraftigt fördömer.
Johansson tog bladet från munnen när hon på torsdagen deltog i ett utskottssammanträde i EU-parlamentet om det akuta läget med migrationstrycket från Belarus mot Lettland, Litauen och Polen.
”Inte acceptabelt”
Ylva Johansson sade att även om migranterna inte primärt är flyktingar så har de rätt att få sin asylrätt prövad.
– Vi måste fortsätta att vara sanna mot våra värderingar och vårt fördrag, sade Johansson som också underkände Polens lagstiftning som möjliggjort pushbacks.
– Det är inte acceptabelt.
Enligt Ylva Johansson är det något nytt att en stat använder sig av migranter för att pressa EU. Tidigare har emellertid Turkiet gjort liknande vid gränsen mot Grekland.
Ylva Johansson ställde sedan ett antal krav som hon ställer på Polen, Lettland och Litauen.
– De måste ha en lagstiftning där pushbacks inte är tillåtna eller lagliga. Det måste vara ett förhållande där folk har rätt att söka asyl.
– En rätt till juridiskt stöd, juridisk rådgivning. En rätt för minderåriga att ha vårdnadshavare. Rätt till sjukvård och grundläggande behov.
Sedan konstaterade Ylva Johansson att läget blivit bättre jämfört med för några år sedan. Bland annat tycker hon att EU-kommissionen numera har akutlagstiftning som gör att man kan hantera den typen av massiva försök till invandring som gjorts under hösten vid gränsen mot Belarus.
– Lyckligtvis är vi numera i en mycket bättre situation, sade Johansson.
