Sverige har efter decennier av extrem fördelningspolitik en mycket smal skattebas. De tio procent rikaste männen betalar årligen mer än 400 000 kronor i skatt, medan motsvarande belopp för kvinnor är 340 000 kronor. Dessa finansierar i stor utsträckning bidrag till de 50 procent med lägst inkomster, däribland en stor andel invandrare som inte är självförsörjande.

Många av dessa bidragstagare röstar på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, vilket säkerställer att fördelningspolitiken fortsätter. Trots Tidöpartiernas vallöften har ingen faktisk omläggning av migrationspolitiken skett; antalet beviljade uppehållstillstånd och medborgarskap ligger kvar på oförändrade nivåer.

En robust kalkyl visar att denna fördelningspolitik kostar staten omkring 300 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar 1 200 miljarder kronor under en mandatperiod. Dessa pengar hade exempelvis kunnat investeras i 12 nya kärnreaktorer.

Sveriges befolkning har ökat från 8,6 miljoner 1990 till 10,6 miljoner idag, men födelsenivåerna hos den svenska urbefolkningen har varit låga. En uppskattning visar att endast 8 miljoner av dagens invånare är svenskfödda, medan den lagliga invandringen uppgått till 2,6 miljoner. Den illegala invandringen kan vara så hög som 1,4 miljoner.

Nationalekonomen Joakim Ruist presenterade 2018 en kalkyl som fastslog att den genomsnittliga invandraren belastar offentlig sektor med en årlig nettokostnad på 74 000 kronor. Det beloppet är idag snällt räknat 75 000 kronor. Belastningen blir 300 miljarder.

Ekonomisk teori visar att beskattning kan användas för att styra beteenden. Ett skattesystem som breddar skattebasen kan sänka skatterna för alla nettoskattebetalare.

Genom att införa en kapitationsskatt (Poll Tax), en obligatorisk personlig daglig enhetsskatt på alla vuxna, oavsett sysselsättning, kan fler bidra till statskassan. Denna skatt garanterar även fortsatt tillgång till offentliga tjänster utan ransonering. Ska de som inte betalar skatt ha tillgång till hela den offentliga sektorns tjänsteutbud?

Alla arbetsföra invånare skattskrivs och får ett extra skattekonto för Poll Tax. Första året ackumuleras detta konto med 50 kronor per arbetsdag. Samtidigt avskaffas många bidrag och administrativa kostnader, vilket uppmuntrar fler att arbeta.

Efter en tioårsperiod med årlig ökning på 50 kronor som skärper incitamenten successivt att assimilera sig kan den dagliga skatten nå 500 kronor, vilket ersätter dagens komplexa skattesystem. Smidigt sker detta genom att varje insättning på Poll Tax-kontot omedelbart är avdragbart på det ordinarie skattekontot.

Ett sådant skattesystem skulle skapa ekonomisk tillväxt, öka självförsörjningen och frigöra resurser för investeringar i försvaret. En försvarsfond på 300 miljarder kronor kan omedelbart lånas upp och amorteras av inom några år, vilket säkerställer Sveriges långsiktiga trygghet.

Den nuvarande politiska kursen gynnar bidragsberoende och höga skatter. En omläggning till ett breddat skattesystem som inkluderar alla arbetsföra vuxna kan bryta detta mönster och säkra Sveriges framtid. Politisk förnyelse krävs dock för att genomföra denna förändring.

Givetvis har de fyra uppräknade vänsterpartierna ovan inga incitament att införa Poll Tax eftersom det drabbar deras breda väljarbas. Tidöpartierna har under två år fört en oförändrad migrationspolitik trots vallöften.

Det behövs ett nytt parti i politiken med bättre lämpade beslutsfattare till riksdagen i valet 2026. Ett sådant finns: Sverige i Valsamverkan, som bland annat har infört personval genom ett Personvalsparti på sin valplattform på nätet.

Hans Jensevik, Ordförande i Sverige i valsamverkan som ställer upp i valet 2026 för uppstickarpartier i teknisk valsamverkan på en valplattform på nätet.

Hans Jensevik är pensionär. Han har varit VD och delägare i Svensk Kommunrating, storstadsutredare, administrativ biståndsarbetare i Afrika och kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun. Lärare i nationalekonomi, Göteborgs Universitet och forskarassistent på stadsbyggnad, CTH.