
På denna dag för 30 år sedan började folkmordet i Srebrenica, där över 8000 bosniska muslimer mördades. Idag pågår något ännu värre i Gaza, skriver Mikail Yüksel & Amel Olevic från partiet Nyans.
Varje år, på Förintelsens minnesdag, deklarerar svenska partiledare att historien aldrig får upprepas. Att vi aldrig får glömma det nazistiska folkmord som berövade miljontals judar, romer, homosexuella, funktionsvarierade och regimmotståndare livet.
Detta ställningstagande är synnerligen viktigt och nödvändigt. Men det borde gälla samtliga historiska folkmord, inte bara vissa.
Idag pågår exempelvis en aktiv förnekelse av folkmordet i Srebrenica, som utfördes på europeisk mark år 1995. Samtidigt ser världen på medan tiotusentals civila i Gaza mördas inför öppen ridå. Om Sverige menar allvar med att respektera mänskliga rättigheter så bör den respekten gälla samtliga människor och folkgrupper.
Massakern i Srebrenica i juli 1995, där mer än 8 000 bosniakiska pojkar och män systematiskt mördades av bosnienserbiska styrkor, är erkänt som ett folkmord av både Internationella domstolen (ICJ) och Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY).
Ändå pågår en aktiv och växande förnekelse av detta brott, framför allt i den serbiska entiteten inom Bosnien och Hercegovina.
Myndigheterna inom denna entitet där har tidigare tillsatt kommissioner som påstås undersöka ”lidandet i Srebrenicaområdet”, men i praktiken används dessa för att relativisera eller förneka folkmordet på bosniaker. Oberoende experter och forskare har varnat för att det som pågår helt enkelt är ett sätt att institutionalisera förnekelsen – att skapa ett alternativt narrativ där offer och förövare förväxlas.
Europeiska kommissionen har uttryckt allvarlig oro över utvecklingen. Fler rapporter har fastslagit att folkmordsförnekelse i Bosnien är ett hot mot såväl historien som mot demokratin, freden och samexistensen i regionen. Att detta tillåts ske, när det knappt gått tre decennier sedan folkmordet i Srebrenica, är oacceptabelt och fullständigt oförenligt med demokratiska värderingar.
Samtidigt pågår ett annat folkmord i Gaza. Israels ockupationsvåld mot Gaza, med aktivt stöd från EU och USA, har pågått sedan 1948. Men sedan den sjunde oktober 2023 har det skett en aggravering som lett till förödande konsekvenser för den palestinska civilbefolkningen. Tiotusentals människor har mördats, varav en majoritet är kvinnor och barn. Desto fler har dött till följd av israels blockad av förnödenheter – i svält och brist på sjukvård – och ytterligare tiotusentals befaras ännu befinna sig under rasmassor. Oräkneliga FN-experter, folkrättsjurister och människorättsorganisationer larmar om att det enligt definitionen i Genèvekonventionerna pågår ett folkmord.
Den uppenbara frågan vi i dagsläget ställer oss är: Hur kan vi tala om att ”det aldrig får hända igen” när det händer just nu och världens maktinstitutioner står tysta?
Att förneka ett folkmord är att förolämpa dess offer och omöjliggör försoning. Att världssamfundet erkänner de våldshandlingar av ofattbara mått som drabbat folkgrupper i historien och nutiden är en nyckelfaktor för världsfred. I flera europeiska länder, däribland Albanien och Österrike har man förstått det och lagstiftat därefter – i dessa länder är det straffbart att förneka folkmordet i Srebrenica.
I Sverige är det däremot tyst. Här finns inga rättsliga konsekvenser för den som sprider desinformation om massmordet på bosniaker. Att historieförvanskning av denna allvarliga grad är tillåten är ett hån mot offren och en skam våra påstådda demokratiska värderingar.
Vi i partiet Nyans menar att det är oacceptabelt. Sveriges regering måste agera nu.
Sverige behöver se till:
• Att kriminalisera förnekelse av folkmordet på Europas muslimska urbefolkning, bosniakerna.
• Att svensk lagstiftning konsekvent skyddar minnet av alla folkmord (erkända av domstolar), oavsett vem offren är.
• Att Sveriges regering aktivt verkar för att internationella brott mot mänskligheten, inklusive de i Gaza, utreds, erkänns och motarbetas.
Respekt för och erkännande av mänskliga rättigheter måste vara ett konsekvent åtagande. Mänskliga rättigheter är inte och kommer aldrig att vara något som kan tillämpas selektivt när det passar sittande regerings politiska syften. Historien kommer att döma både de stater som aktivt har begått och begår folkmord, och de som valde att stå tysta medan det pågick – för tystnad är också deltagande.
Mikail Yüksel
Partiledare för Nyans
Amel Olevic
Partisekreterare för Nyans