Socialdemokraternas förslag om att befolkningen ska tvångsblandas väcker en rad allvarliga frågor. Det är rätt märkligt att ett parti som gör anspråk på regeringsmakten inte tydligt förklarar vad de menar. Vad innebär det egentligen att staten ska blanda befolkningen – och med vilka metoder?

Om syftet är att minska segregation måste man börja i verkligheten. Den etniska segregation vi ser idag beror inte på bristen på tvångsåtgärder, utan på den omfattande invandringen av människor med svag socioekonomisk ställning. Många har bosatt sig i invandrartäta områden för att det är där de billigaste bostäderna finns och där släkt, språk och nätverk skapar trygghet. En koncentration av resurssvaga invandrare har lett till sociala problem. Massinvandringen är grunden till den etniska segregation vi har i Sverige.

Samtidigt ser vi hur naturlig integration faktiskt sker. Invandrare som får arbete använder sina inkomster för att flytta till områden med bättre levnadsförhållanden, där det ofta bor fler etniska svenskar. Det är så frivillig integration fungerar, genom egen ansträngning och valfrihet. Inget hindrar invandrare som vistas i Sverige lagligt från att röra sig fritt i Sverige, utbilda sig och förbättra sina livsvillkor. Ett incitament för en sådan naturlig integration är att samhället ställer samma krav på invandrare som man ställer på etniska svenskar.

Det är till och med så att utbildning är skattefinansierad i Sverige och den som vill kan utbilda sig och skaffa ett arbete så man får möjligheten att flytta från invandrartäta områden. Om man har ambitionen att bli en del av Sverige och flytta till ett visst område så är det fullt möjligt idag.

Mot den bakgrunden framstår Socialdemokraternas prat om att “blanda befolkningen” som obegripligt. Vad menar de egentligen? Ska staten börja omplacera människor mot deras vilja? Ska bostadsområden tömmas och befolkas på nytt? Vad händer med de invandrare som faktiskt integrerat sig, arbetat hårt och valt sitt boende? Ska de nu flyttas för att uppfylla en bisarr politisk vision?

Dessutom, varför ska människor som inte vill vara en del av det svenska samhället till varje pris hållas kvar här genom tvångsprojekt? Om man varken vill integreras eller respektera samhällets normer, borde man då inte söka sig till ett annat land?

Få av dessa frågor får man svar på eftersom Socialdemokraterna antingen förnekar att detta är deras förslag, trots att det finns belägg för det, eller så vägrar de berätta detaljerna, vilket borde väcka oro.

Tidigare socialdemokratiska projekt av den här typen – exempelvis i Malmö – har lett till ökade motsättningar, inte minskad segregation. Staten kan inte tvinga fram gemenskap. Vi är inte utbytbara pusselbitar i en planekonomisk bostadspolitik. Jag bor själv i ett invandrartätt område i Malmö som dessutom klassas som särskilt utsatt av Polismyndigheten. Jag har också ett hus på den småländska landsbygden. I vilket fack placerar Socialdemokraterna mig?

Vad händer med de invandrare och etniska svenskar som kämpat hårt hela sitt liv för att göra en klassresa och av egen kraft flytta till ett område eller stad som de vill kalla sitt hem, precis så som tidigare generationer gjort. Ska deras drömmar tvångsblandas bort av Socialdemokraterna?

Det är hög tid att Socialdemokraterna förklarar vad de faktiskt menar. För människor formar sina hem med möda, arbete och hjärta – och att vilja omvandla dessa hem till statligt styrda integrationsprojekt är inte bara respektlöst. Det är djupt oroväckande.

Nima Gholam Ali Pour (SD)

Riksdagsledamot