98 procent av valsedlarna i valet 2022 kastades direkt, och personer med funktionsnedsättning mötte fortfarande hinder när de ville rösta. Det är dags att införa gemensamma valsedlar, som redan används i andra demokratier, skriver bland andra MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati samt Medborgerlig Samling.
Det svenska valsedelssystemet behöver reformeras. Inför valet 2022 trycktes över 710 miljoner valsedlar för knappt åtta miljoner väljare. Nästan 98 procent gick direkt till återvinning. Utöver det stora resursslöseriet har systemet lett till köer i vallokaler, incidenter med sabotage och svårigheter för väljare att hitta rätt valsedel.
För personer med funktionsnedsättningar har nuvarande ordning inneburit betydande hinder.
Samtidigt är skillnaden mellan partiernas förutsättningar slående. Riksdagspartierna får sina valsedlar finansierade och distribuerade av staten, medan mindre partier själva måste bekosta och organisera hela processen. Det skapar en obalans som begränsar väljarnas valfrihet och den politiska förnyelsen.
Valmyndighetens förslag
På ett seminarium i Almedalen 2023 presenterade Valmyndigheten ett förslag om gemensamma valsedlar där alla partier listas på samma sedel. Liknande system används i många andra demokratier.
Fördelarna är tydliga: rättvisa mellan partierna, stärkt valhemlighet, ökad tillgänglighet för alla väljare, minskade kostnader och mindre miljöpåverkan.
Pågående utredning
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som nu ser över valsedelssystemet och ska redovisa sitt uppdrag i september 2025. Flera valkanslier har samtidigt pekat på problemen med nuvarande system och uppmanat till reform.
Vi, undertecknade partier, anser att kommitténs arbete måste leda till införandet av gemensamma valsedlar. Det är en reform som stärker demokratins legitimitet och långsiktigt säkerställer ett rättvist, tillgängligt och hållbart valsystem.
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati
Andreas Sidkvist, ordförande
Sophia Keivanlo, vice ordförande
Enhet
Gunilla Wigertz, talesperson
Vide Geiger, talesperson
För Allas Bästa
Ali Kader, ordförande
Kristna Värdepartiet
Mats Selander, partiledare
Knapptryckarna
Ulf Bejerstrand, partiledare
Malmölistan
Nils Littorin, partiledare
Medborgerlig Samling
Mikael Flink, vice partiledare
Ny Allians
Tarik Kasim, partiledare
fakta
Valsedlar i Sverige
Riksdagspartiernas villkor
De åtta partier som är representerade i riksdagen får sina partivalsedlar (partivalsedlar, namnvalsedlar och blankvalsdelar) tryckta och distribuerade till alla vallokaler på statens bekostnad.
Distributionen sköts av kommunerna via Valmyndigheten.
Partier utanför riksdagen
Partier som fått över 1 procent av rösterna i det senaste riksdagsvalet får sina namnvalsedlar tryckta av staten och distribuerade.
Partier som fått under 1 procent får varken tryckning eller distribution bekostad. De måste stå för hela processen själva: tryck, transport och leverans till samtliga vallokaler där de vill finnas representerade.
Konsekvenser
För små partier innebär systemet mycket höga kostnader (ofta miljontals kronor) och en enorm logistisk börda.
Riksdagspartierna behöver inte lägga några resurser på denna del, vilket skapar ojämlika villkor.
Detta har lyfts som en demokratisk snedvridning av både Valmyndigheten, forskare och flera valkanslier.
