Vid vardagsbrott, såsom snatterier, stölder, hot, nätbedrägerier och mindre bråk, bör den anklagade genast föras till en jourdomstol. I ett första skede bör jourdomstolar enbart användas för vardagsbrott begångna av vaneförbrytare då dessa står för en stor del av vardagsbrotten, något som också är frustrerande för den brottsbekämpande personalen som griper dem om och om igen. Vaneförbrytarna är också ett utmanande och demoraliserande inslag i samhället.

I en jourdomstol samlas målsägare, gärningsmän, advokater och eventuella vittnen (anonyma om så är nödvändigt). Åklagaren presenterar bevis (såsom videofilmer) varefter dom och utmätning av straff följer.

Kanske inte den optimala rättssäkerheten, men det löser mängdbrottsligheten. För det måste rättssäkerheten kunna naggas i kanten!

I SVT:s program Uppdrag Granskning den 5 nov 2025 beskrevs hur polisen på grund av bland annat en förskräckande resursbrist inte klarar av att utreda enklare så kallade vardagsbrott. I programmet gavs flera exempel på upprörande eftergifter från rättsväsendet. Ett gällde en person som hade fått 65 polisanmälningar från köpare som hade swishat pengar för en vara som aldrig kom.

Programmet visade att anmälningar av vardagsbrott läggs på hög för att sedan ofta avskrivas – om de nu inte blir avskrivna på en gång. Eller så sker avskrivning därför att förövaren står åtalad för andra grövre brott.

Det saknas alltså resurser för att hantera vardagsbrotten.

Med detta som bakgrund är det i högsta grad angeläget att fundera över hur lagförandet skulle kunna förenklas. Jourdomstolar bör därför prövas!

Det är mycket otillfredsställande att leva i ett samhälle där en brottsanmälan ofta inte leder till något annat än en eventuell försäkringsersättning.

De personer som nu drabbats av vardagsbrotten, som exempelvis affärsinnehavare, skulle oftare få upprättelse genom jourdomstolar.

Att hantera vardagsbrott på ett effektivare sätt kräver ett mer systematiskt angreppssätt. Genom att införa automatiserade verktyg för bedömning, förenklade rättsprocesser och tydligare riktlinjer skulle brott med stark bevisning kunna prioriteras, vilket skulle kunna bidra till att avskräcka brottslingar och öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Frågan om införande av jourdomstolar behandlades nyligen i en statlig utredning där slutsatsen var att dessa inte borde införas på grund av bristande rättssäkerhet, kvalitet och resurser. De två första aspekterna, rättssäkerhet och kvalitet, är väsentliga för brottslingen.

En kvalitetssänkning menar vi måste accepteras. Det är vårt huvudargument. För höga krav på rättssäkerhet hindrar nämligen uppklarandet av vardagsbrott! Så kan vi inte ha det.

Ett annat argument mot jourdomstolar är att man tummar på likhet inför lagen då vardagsbrotten i jourdomstolar inte ges samma gedigna hantering som vid större brottsmål. Det är också en konsekvens man måste ta för att minska vardagsbrotten!

En omfattande inlåsning av vaneförbrytare ställer avsevärda krav på fängelsekapaciteten. Det kostar liksom upprättande av själva domstolarna. Enklare fängelseförhållanden bör då få gälla, framför allt ska utvisningar ses som ett straff och alltid ske om den fällde har utländskt medborgarskap. Det kommer att minska fängelsebehovet.

Det är uppenbart att rättsväsendet inte kan ges godkänt när man i stort sett struntar i vardagsbrott.

Åke Thunström

Ordförande för Medborgarperspektiv.se