Efter den kallaste perioden på 8 000 år, lilla istiden 1250–1850, har temperaturen återhämtat sig drygt 1 grad globalt, varav cirka hälften av ökningen kom innan 1945 då utsläppen av koldioxid sköt fart samtidigt som temperaturen sjönk fram till 1975. Sedan steg temperaturen igen fram till 1998 för att sedan stå stilla ända till 2016. Därefter har temperaturen stigit fram till idag. Summa drygt 1 grad på 170 år. Det här är anledningen till ”klimatnödläget”. Årsmedeltemperaturen i Sverige kan skifta 3–4 grader mellan olika år.

Det har uppstått en blandning av ideologi, vetenskap och politik. Vi har fått en ideologiskt driven kvasi-vetenskap med värderingar som ger goda eller onda resultat. Vi har fått politiker som drivs av den ”goda vetenskapen” som ska rädda planeten. Politikerna styr forskningsanslagen för att få ”vetenskapliga” svar som stämmer med det alarmistiska narrativet. Till slut kan de inte skilja på vad som är politik, ideologi eller vetenskap. Hela havet stormar och knallkorkarna har julafton.

Det klimatpolitiska ramverket och Parisavtalets kostnader

Energipolitiken i Sverige ska styras av det klimatpolitiska ramverket. Det initierades och drevs framför allt av Miljöpartiet och är, enligt Naturvårdsverket, utformat på ett sätt som ska klara av politiska förändringar: ”Ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges ansträngningar att leva upp till Parisavtalet.”

Det ska vara resistent mot kunskap, behov och nya majoriteter med andra prioriteringar.
Det vi brukar kalla demokratisk ordning. Det ska alltså vara kunskapsresistent. Förebild får antas vara inkvisitionen i Italien på 1600-talet.

Parisavtalets kostnader och resultat har aldrig redovisats i media, bara dess mål, under 2 graders ökning till 2100. Det är omöjligt att med säkerhet räkna på hur klimat och samhälle ser ut från nu och fram till 2100. Det finns inte en enda klimatmodell som är vetenskapligt validerad och ska följaktligen inte användas som prognosverktyg för samhällsomvandlingar.

Enligt Björn Lomberg, Copenhagen Consensus Center, som bland annat har använt sig av arbete gjort på Stanford University, så beräknas Parisavtalet kosta 9 240 miljarder kronor år 2030. Därefter stiger kostnaden till 10–20 000 miljarder kronor per om staterna håller vad de lovat. Vilket ingen verkar göra.

Det skulle resultera i en utebliven höjning, enligt IPCC:s klimatmodeller, på 0,03 grader, 2100.
Den som inte godtar Lomberg/Stanfords arbete och ej heller IPCC:s modellberäkning kan kanske publicera nya ”korrekta” siffror som gör kostnader/resultat synliga för alla. Det skulle gynna demokratin.

Sveriges självpåtagna mål i Parisavtalet garanterar att vi får vara med och betala den globala notan på mellan 10 000 och 20 000 miljarder kronor per år på för att slippa en temperaturökning på 0,03 grader till år 2100.

Den naturliga koldioxidcykeln

Det finns en gigantisk naturlig koldioxidcykel på vår planet och inte bara den koldioxid vi genom mänsklig aktivitet tillför atmosfären, den antropogena. Koldioxidcykeln beskrivs i IPCC AR5.
I korthet så avger hav och biosfär 842 miljarder ton per år till atmosfären. De absorberar 870 miljarder ton år från atmosfären. De absorberar således 28 miljarder ton mer per år än de avger.

Koldioxidutsläpp från mänsklig aktivitet är 36 miljarder ton per år till atmosfären. Det motsvarar således cirka fyra procent av den naturliga koldioxidcykeln. Accepterar du att dra ifrån de 28 miljarder tonen extra som hav och biosfär absorberar varje år blir siffran en procent. Det finns invändningar mot det senare räknesättet, men gör som du vill.

Av dessa fyra eller en procenten så utgör Sveriges andel av utsläppen en tusendel, 0,001.
Av den naturliga koldioxidcykeln tillför Sveriges utsläpp fyra hundratusendelar 0,00004 eller en hundratusendel 0,00001.

Den svenska skogens koldioxidupptag

Professor Björn Berg publicerade 2009, på uppdrag av SLU, en studie 2009 om nettouppbindning av koldioxid i skogsmark. Där framkom att växande träd band 2/3 och skogsmarken 1/3 av kolet från svenska utsläpp.

Berg skickade studien till media, politiker, riksrevisionen, med flera. Två professorer hörde av sig och var entusiastiska. Båda dog inom kort. Det gjorde även uppsatsen. Inga fler visade intresse för NettoNoll-resultatet. Professor Berg tog ju bort anledningen till att vi ska lämna mer makt till politikerna som vill använda NettoNoll-visionen för att genomdriva sin alarmistiska agenda.

Säg att 90 procent av de svenska utsläppen tas upp av den svenska skogen, för exemplets skull, och att 10 procent av 4 hundratusendelar stannar i atmosfären. Det blir 4 (eller om du vill 1) miljondelar av den naturliga koldioxidcykeln som vi i Sverige kan påverka genom vårt förhållningssätt till koldioxid.

Sveriges tillförda antropogena andel av den globala koldioxidcykeln är alltså mellan noll och några miljondelar av densamma.

Globalt energibehov och NettoNoll

Efter decennier av enorma skattesubventionerade satsningar på Sol & Vind bidrar de idag med ca 4 procent av världens energiproduktion. World Energy Council beräknar att det behövs 244 petawatt-timmar per år 2050, globalt. För att få NettoNoll, räknat från 2021 till 2050 behövs det då, globalt, byggas och driftsättas:

Alternativ ett: 1 stycke kärnkraftverk på 2,1 GW varenda dag fram till 2050, eller
Alternativ två: Fyra tusen 2 Megawatt vindkraftverk varenda dag fram till 2050, plus ett kärnkraftverk på 2,1 GW/dag att ha som backup när det inte blåser. Vi måste avsätta 400 kvadratkilometer mark till vindindustrimark varje dag fram till 2050 eller
Alternativ tre: tvåhundrafemtio kvadratkilometer med sol-paneler varenda dag, plus ett kärnkraftverk på 2,1 GW/dag att ha som backup när solen inte lyser eller gått i moln.

Det här är fullständig galenskap. Vi måste rösta fram politiker med relevant kunskap i klimatfrågan, som kan åstadkomma mer än att bara skamlösa osanningar, ignorans och invektiv på Twitter (X).

Olov Larsson

Pensionerad polis och lärare på Polishögskolan