2014 invaderar Putins Ryssland den Ukrainska Krimhalvön med efterföljande annektering utan några större ovationer eller protester från Europas politiska ledare. Den 24 februari 2022 inleder så Ryssland den fullskaliga invasionen av Ukraina och Europas politiker tittar yrvaket på.

Den 16 maj 2022 beslutade Sverige i ett riksdagsbeslut från 6 av 8 partier att ansöka om medlemskap i NATO och Sverige blev fullvärdig medlem av försvarsalliansen den 7 mars 2024. Den 18 november skickades broschyren ”Om kriget kommer” ut till alla svenska hushåll.

Olika amerikanska administrationer har i ett decennium krävt att Europas NATO-anslutna länder tar ett större ansvar och investerar betydligt mera i sitt eget försvar. Den uppmaningen har de flesta länder valt att ignorera i tron att USA automatiskt ställer upp om Europas nationer blir angripna.

Efter Trump-administrationens tillträde och Trumps mera tydliga krav att Europa måste öka sina försvarsbudgetar och kunna försvara sig själva har politiker och media tolkat det som att USA inte tänker respektera NATO:s artikel 5 som ger alla NATO-länder automatiskt skydd från de andra NATO-länderna om något land skulle bli angripet.

Nu tycks Europas ledare, politiker och media plötsligt ta uppmaningen på fullaste allvar och från diverse länder – inklusive Sverige – hörs rena krigshetsen och tydliga krav på mycket mer pengar till försvaret. Och det snabbt.

Man skulle kunna tro att våra politiker uppfattar det som om ryska trupper står redo vid Europas gränser för en invasion imorgon dag. Man diskuterar till och med att Storbritanniens och Frankrikes kärnvapen måste ingå i Europas försvarsallians då man inte kan förvänta sig att USA använder sin kärnvapenarsenal i avskräckande syfte för Europas vidkommande.

De svenska investeringarna i försvaret kommer stegvis att öka till 52,8 miljarder kronor år 2030. Då beräknas den totala försvarsbudgeten bli 185 miljarder, vilket är 2,6 procent av BNP enligt NATO:s definition men bara drygt hälften av den nivå som Trump-administrationen anser nödvändigt.

Samtidigt vill Europas politiker göra gällande att Europa kommer att bekosta USA:s eventuellt indragna stöd till Ukraina. Det svenska bidraget till Ukraina uppgår till och med februari 2025 till 73 miljarder, det vill säga en summa motsvarande halva Sveriges försvarsbudget.

Samtidigt konstaterar vår svenska regering att den flera decennier långa underhållsskulden för den svenska järnvägen ligger på hisnande 91 miljarder kronor men att med nuvarande bidrag så kommer den under de kommande åren inte att öka.

Tydligen får vi under många år framöver leva med förseningar och inställda tåg till följd av fortsatt eftersatt underhåll av den svenska järnvägen. Man måste onekligen fråga sig var alla dessa pengar till militär upprustning, dubblerat bidrag till krigets Ukraina, upprustning av den svenska järnvägen och för att inte tala om krav på mer pengar till skola, vård och omsorg ska komma ifrån. Och detta från ett land vars ekonomi befinner sig i stagnation.

Leif Kullberg, samhällsdebattör