Teknik är främst förknippat med det fysiska och mekaniska, men det kan lika gärna vara idéer, seder, och organisationsformer som tillåter oss att göra sådant vi annars inte kunde. Ett exempel på detta är kristendomen, skriver Sam Gunnarsson.
Kristendomen har under århundraden varit en bärande kraft för det svenska samhället där trygghet, tillit och samarbete blomstrat. Den kan betraktas som en teknologi – inte i den mekaniska bemärkelsen, utan som en uppsättning idéer, normer och värderingar som har möjliggjort fungerande mänskliga relationer, familjebildning och samhällsutveckling. Genom att förstå kristendomen som en sådan teknologi blir det tydligt varför dess marginalisering i skola och samhälle underminerat det fundament som stabila och framgångsrika samhällen vilar på.
Kristendomen erbjuder en moralisk kod och struktur som går bortom individens omedelbara intressen. Den skapar ramar för hur vi som människor behandlar varandra genom bud om kärlek, förlåtelse och ansvarstagande. Familjebildning – den grundläggande byggstenen i ett samhälle – har särskilt formats av kristendomens idéer om trohet, omsorg och gemensamt ansvar för barnens uppfostran.
Utan dessa normer förloras den stabilitet som en välfungerande familjestruktur ger. Hållbart barnafödande, där barn växer upp i trygghet och med tydliga värderingar, är beroende av att vi har en gemensam moralisk grund att stå på.
När kristendomen marginaliseras ersätts den ofta av destruktiva ideologier, individualism och normlöshet – krafter som underminerar och raserar samhällsbyggnaden. Extrem individualism uppmuntrar oss att sätta våra egna behov och önskningar i första rummet, vilket leder till splittring snarare än samhörighet. Normlöshet skapar osäkerhet och instabilitet, eftersom samhället förlorar gemensamma riktlinjer för vad som är rätt och fel. Mångkulturen skapar splittring, konflikt och motsättningar mellan olika grupper.
Vi ser idag konsekvenserna av detta med grov kriminalitet, sexualisering av det offentliga, ökande psykisk ohälsa, minskad tillit mellan människor och uppluckringen av familjestrukturer. När vi inte längre lär ut kristna värderingar i skolorna och istället lämnar unga utan en moralisk kompass, förlorar vi möjligheten att forma en generation som värnar om gemenskap och ansvar.
Det är inte en fråga om att återgå till en teokratisk ordning, utan om att erkänna värdet av kristendomens idéarv. Ett modernt samhälle kan inte överleva enbart på teknologisk utveckling eller ekonomisk tillväxt; det kräver också en gemensam kultur och värdegrund som möjliggör samarbete, förståelse och framtidstro.
Om vi vill ha ett samhälle där trygghet, tillit och framtidstro står i centrum, måste vi återintegrera kristendomens värderingar i skolundervisningen och det offentliga samtalet. Att avfärda dessa idéer som förlegade är inte bara historielöst, det är också farligt.
Kristendomen är inte bara en religion, utan en teknologi för mänsklig samlevnad. Att ta bort denna teknologi från samhället är att riva fundamentet för vår sociala ordning. För att stoppa kaoset och skapa en framtid där människor och samhället kan blomstra, behöver vi återupptäcka värdet av kristendomens principer och deras roll i vår gemensamma utveckling.
Sam Gunnarsson
Egenföretagare
