Den här gången började det med att Camilla Kvartoft hade en egen agenda i programmet Agenda den 15 juni. Där intervjuade hon Wopke Hoegstra, EU:s Klimatkommissionär. Kvartoft gjorde sitt allra bästa för att förmå Hoegstra att säga att Sverige, eller rättare sagt den sittande regeringen, gör alldeles för lite för klimatet och för att uppnå Sveriges klimatmål. Hon lyckades inte trots stora ansträngningar.

Hoegstra sa att Sverige redan i princip är bäst i klassen, oavsett om de svenska klimatmålen nås eller inte nås. Hoegstra menade att ”Sverige gör ett fantastiskt arbete”. Kvartoft blev alltmer desperat och upprepade sina frågor och försökte att hitta andra, men liknande, kritiska vinklingar, utan framgång. Så intervjun med Hoegstra blev en riktig kioskvältare, men inte alls utifrån den agendan som Kvartoft hade.

Och så klart har vår övriga rikstäckande wokemedier hängt på SVT. De försöker trots EU:s Klimatkommissionärens tydliga budskap skapa ett drev mot vår regering på grund av att de svenska CO2 utsläppen har ökat. Och givetvis så intervjuar SVT bara ”experter” som miljöpartister och anställda på Naturvårdsverket. Pluralism, saklighet och objektivitet är inte SVT:s grej. Och hum, hum, vad som också mörkas i sammanhanget är hur utsläppen av CO2 har förändrats i de andra EU länderna.

Men, som vanligt vad gäller klimatmål, ”klimatomställning” och ”klimatutsläpp” så saknas alltid ett relevant sammanhang och relevanta siffror. Det är bara under mikroskopet som de svenska målen och utsläpp av CO2 ska behandlas och ansvar ska utkrävas. Medias strategi kan bäst liknas vid någon slags bunkermentalitet. Eller som Churchill sa ”en man som inte kan ändra uppfattning när nya fakta ligger på bordet är inte mycket till att ha”.

SVT och övrig svensk rikstäckande media underlåter alltid att informera om proportioner, konsekvenser och om hur det går för de andra länderna som fortfarande biter sig fast vid det alltmer imploderande ”Parisavtalet”. Hur går det för dessa länder med statsskulden, konkurrensen, tillväxten och välfärden?

För närvarande är det länder som tillsammans bara står för runt 10 procent av de globala utsläppen av CO2 som för sitt Don Quijote-krig mot mänskliga koldioxidutsläpp. Övriga 90 procent av utsläppsländerna på vår planet bryr sig inte. Inte heller Kina, som står för cirka 33 procent av de globala utsläppen av CO2 och ökar sina utsläpp explosionsartat, år efter år. Detsamma gäller också för de andra stora utsläppsländerna Indien och Indonesien.

Till saken hör att USA har lämnat Parisavtalet. Landet har med Trump en helt annan strategi gällande planerbara energikällor inklusive fossila energikällor för att kunna erbjuda sina medborgare och företag stabila och rimligt prissatt energi och drivmedel. Inom USA är Kalifornien numera ett skräckexempel på vad som kan hända när man som den Demokratiska delstatsregeringen gjorde satsar allt på ej planerbara energikällor.

Tillbaka till SVT och övriga wokemedier som med berått mod mörkar den så extremt viktiga frågan om proportioner. Följande frågor måste media svara på:

1. Vad händer med vår planets medeltemperatur (som syftet med klimatmålen är att påverka) om Sverige, som står för cirka 0,1 procent av världens samlade utsläpp av CO2, inte når sina höga ambitioner gällande koldioxidutsläpp? Mer konkret, gör verkligen ytterligare svenska ansträngningar i Sverige någon som helst nytta för vår planets medeltemperatur? Är det rimligt att vi konsumenter måste betala allt högre nätavgifter, energiskatt och 25 procent moms!?

2. Vad händer netto med mänsklighetens utsläpp av CO2 om bara runt 10 procent av världens länder fortsätter att jaga CO2 samtidigt som 90 procent av länderna inte bryr sig? Notera, EU står sammanlagt för cirka 6 procent av de globala utsläppen av CO2…

3. Ska det inte tas hänsyn till att Sverige inom EU redan är bäst i klassen? Och ska inte hänsyn tas till att Sverige redan och per capita har bland de lägsta utsläppen av CO2? Bör vi inte som man säger i Tyskland ”cool bleiben”, i stället för som SVT och MP skapa en ogrundad hysteri?

Jag tror faktiskt inte att SVT och MP är så pass korkade som de vill framstå. Istället har de en agenda: a) se till att regeringen förlorar nästa val och b) tillsammans med S och V på allvar börja arbetet med målet om att Sverige ska bli en socialistisk ”demokrati”. Klimatomställningen är i sammanhanget bara ett verktyg mot målet.

Angående punkt 3: wokemedia, övriga klimatalarmister samt Klimat- och Miljöminister Romina Pourmokhatari påstår att Sverige ”kan göra mer”. Jaha, och till vilka kostnader och konsekvenser då?

Det är befängt. Inte ska väl Sverige känna skuld och skam för hur andra länder hanterar sin klimatpolitik! Den här drömmen om att Sverige ska vara en humanitär och moralisk stormakt är något som bara knallkorkar fortfarande drömmer om i sina luftslott. Och det pratet har redan passerat sitt bäst-före-datum.

Life goes on.

Lars Källholm