Sveriges försvar har under årtionden av politisk försummelse försatts i ett alarmerande tillstånd. Nu krävs omfattande investeringar för att återupprätta en adekvat försvarsförmåga. Det är dock djupt oansvarigt att finansiera denna upprustning genom att öka statsskulden och därmed pantsätta framtida generationers välstånd. I stället måste vi genomföra en genomgripande översyn av statsbudgeten och prioritera det som är mest angeläget – Sveriges och Europas säkerhet.

Skuldsättning ökar sårbarheten

Vid en första anblick kan Sveriges statsskuld, den så kallade Maastrichtskulden på cirka 32 procent av BNP, framstå som låg jämfört med EU-genomsnittet på cirka 81 procent. Men detta är en förenklad bild. Sverige skiljer sig från många andra länder genom att ha en extremt hög privat skuldsättning. Finansinspektionen varnade så sent som i oktober 2024 för att svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i världen. En ökning av den statliga upplåningen skulle direkt påverka Sveriges totala kreditvärdighet och därmed höja riskpremien på våra lån, vilket leder till högre räntor och en ännu mer sårbar samhällsekonomi.

En lånefinansierad försvarsbudget skadar tillväxten

För att återställa en acceptabel försvarsförmåga krävs att Sverige investerar cirka 3–4 procent av BNP årligen under de kommande tio åren. Det motsvarar 200–250 miljarder kronor per år, eller 15–18 procent av statsbudgeten – en kraftig ökning jämfört med dagens cirka 10 procent. Redan i dag är statsbudgeten i underskott med cirka 8 procent, vilket innebär att delar av försvarssatsningarna redan börjat lånefinansieras. Om denna trend fortsätter kommer det att leda till en förvärrad ekonomisk situation, där stigande räntor hämmar både företagens och hushållens ekonomiska handlingsutrymme.

Oprioriterade utgifter måste skäras bort

I stället för att öka statsskulden måste vi omprioritera statens resurser. Medborgerlig Samling genomför just nu en omfattande granskning av statsbudgeten där vi rangordnar utgifter utifrån deras relevans för statens kärnuppgifter. Genom denna analys kan vi redan nu identifiera att minst 20 procent av statsbudgeten, motsvarande cirka 300 miljarder kronor, kan omfördelas till mer angelägna områden, inklusive försvaret. Detta kommer att innebära smärtsamma men nödvändiga nedskärningar inom ineffektiva och onödiga verksamheter.

Vi har hittills identifierat 120 myndigheter som kan bantas kraftigt eller avvecklas helt. Särskilt ifrågasätter vi myndigheter som inrättats efter 1970, då skatteslöseriet eskalerade. Men även äldre myndigheter såsom länsstyrelsernas roll och existens kan diskuteras, liksom den stora mängd högskole- och universitetsutbildningar som producerar akademiker vars enda arbetsmarknad är den ständigt växande skattefinansierade sektorn.

Slutligen finns det starkt politiserade utgifter och bidrag som inte kan motiveras utifrån statens kärnuppgifter. Exempel på detta är myndigheter som Statens konstråd, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för stöd till trossamfund och Jämställdhetsmyndigheten, samt de skattefinansierade bidrag och anslag som dessa genererar. Dessa resurser bör i stället omfördelas till försvaret och andra avgörande samhällsfunktioner.

Regeringen måste göra sitt jobb

Den nuvarande regeringen har ett ansvar att genomföra samma sakliga granskning av statens utgifter som Medborgerlig Samling har gjort. Det finns ingen ursäkt för att vältra över bördan på framtida generationer genom lån eller att ytterligare hämma svensk ekonomi med skattehöjningar.

Det är dags att prioritera rätt – att säkra Sveriges försvarsförmåga utan att underminera vår ekonomiska stabilitet.

Daniel Sonesson, partiledare, Medborgerlig Samling

Erik Kärnekull, ekonomiskpolitisk talesperson, Medborgerlig Samling

Kai Rämö, försvarspolitisk talesperson, Medborgerlig Samling