Det kan låta provocerande, men det är lätt att dra den slutsatsen efter den senaste undersökningen av Verian där kvinnor verkar dra ännu mer åt vänster än de tidigare redan gjort.

Enligt undersökningen skulle 64 procent av kvinnorna rösta på vänsterblocket. Den högsta siffran sedan valet 2022. Detta alltså i tider då den nya regeringen lägger fram förslag på förslag för att radikalt stärka säkerheten i landet, i synnerhet för kvinnorna.

En sammanställning på alla reformer, såväl avklarade, pågående och de som ligger framåt, kan med fördel hittas HÄR.

Mycket har gjorts och ännu mer kommer att göras av SD och regeringen. Äntligen har vi på allvar fått fart på saneringen efter tidigare regeringar. Den okontrollerade och kravlösa invandringen av människor från dysfunktionella länder har bromsats upp och befinner sig nu på en lägre nivå än på mycket länge. Även sett ur ett europeiskt perspektiv.

Vilket är bra och nödvändigt. Individer, exempelvis våldtäktsmän, som står för en betydande del av de grova våldsbrotten måste få det mycket svårare. Dels att ta sig hit. Men även att få stanna här, samt för att få fortsätta begå grova brott utan kännbara straff.

Även andra grova våldsbrott begångna av främst människor med utländskt påbrå, såsom terrorkoppling, gängkriminalitet, förnedringsrån, misshandel och så vidare måste tas mer på allvar än vad tidigare regeringar har gjort. Vi har testat den mjuka linjen till leda. Det räcker nu.

Nog var nog redan för minst ett par decennier sedan. Men nog blev aldrig riktigt nog. Inte vid något av terrordåden. Inte vid korankravallerna. Inte vid alla våldtäkter på svenska musikfestivaler. Inte när nioåriga Luna misshandlades och våldtogs så svårt att hon aldrig kommer bli återställd igen, Inte vid den vidriga tortyrmisshandeln på en kyrkogård i Solna. Inte vid det kallblodiga mordet i en gångtunnel i Fruängen, där en pappa sköts till döds framför sin son. Listan kan göras oändligt lång.

Gemensamt för alla händelser, förutom att merparten av gärningsmännen haft utländskt ursprung, är att det blev nog. Men också att det aldrig blev nog på riktigt, och sedan glömdes händelserna bort. Tills det hände igen. Då blev det ånyo nog. Nu är tiden inne när nog på riktigt måste vara nog. Kanske blir alla bestialiska våldtäkter och förnedring av våra äldre vändpunkten. Jag hoppas det.

Därför är det mycket positivt att SD och regeringen nu lägger fram reformer på speciellt områdena migration och kriminalitet. Flera av dem har redan trätt i kraft. Men det krävs mer än en mandatperiod för att på allvar städa upp den oreda Sverige försatts i. Och för det krävs att det inte blir ett regeringsskifte i september.

Det vore förödande om detta pågående arbete (som ännu bara är i sin linda) för att rädda både nuvarande, men framförallt kommande generationer, skulle kastas för vinden. Därför är det obegripligt att de värst drabbade, kvinnorna, vill göra just detta.

Tiden är knapp och opinionen ser inte bra ut just nu, och framförallt är det främst kvinnorna som måste börja inse allvaret. Så jag riktar mig nu direkt till Tidöpartierna (och i synnerhet SD); Varför inte genast börja planera (om det inte redan gjorts) en riktad kampanj mot Sveriges kvinnor där budskapet är tydligt, och allvarligt. Nämligen att höstens val är ett ödesval. Utan tvekan det viktigaste vi haft historiskt sett.

Vidare måste det i en sådan kampanj även presenteras några av de alla reformer som gjorts under mandatperioden och de som är på väg att genomföras. Främst ur ett kvinnligt perspektiv. För vi kan inte räkna med att detta kommer komma fram i de traditionella mediernas bevakning av partierna inför valet. Snarare tvärtom, Tidöpartierna lär motarbetas, ”fel” sanningar kommer mörkas/förvrängas, rubriksättningar vridas och vändas till fördel för vänsterblocket. Det har redan börjat.

Klockan tickar för Sverige. Och den är redan fem i tolv. Skulle det bli regeringsskifte i september kan det bli snudd på demografiskt omöjligt att S någonsin förlorar ett val igen. Det smärtar att ens fundera på vad det skulle innebära för kommande generationer.

Detta måste Sveriges kvinnor börja ta på allvar.

Marcus af Jochnick