Sveriges politiska debatt har spårat ur. Idag handlar den mer och mer om att utnyttja kontroverser och stereotypa fördomar hos politiska motståndare. Följden blir att sakpolitiken glöms bort.

Jag tittade nyligen på Agendas partiledardebatt och som vanligt lyftes många kontroverser. Socialdemokraternas lotteriskandal, Jimmie Åkessons kriminelle bröllopsgäst, och antisemitiska uttalanden från anhängare till Vänsterpartiet. Ja, visst borde man bli utfrågad angående väsentliga incidenter, men det borde inte gå ut över sakpolitiken i den utsträckning det nu gör.

Partiledardebatter är till för att hjälpa väljare att hitta ett parti de sympatiserar med. Men när delar av den sakpolitiska debatten försvinner blir det betydligt svårare att bestämma sig för vilket parti de ska lägga sin röst på. Partiledardebatter handlar nu mer om att desperat angripa den politiska motståndaren än att debattera sakpolitik.

En möjlig orsak till att kontroverserna tar större plats är den ökade användningen av sociala medier. Det blir lättare att upptäcka och “skapa” skandaler, och dessutom finns allt som läggs upp på internet kvar för all framtid. Min tes stöds av SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson, som nyligen uppmärksammat flera färska skandaler. Förutom de tre tidigare nämnda finns till exempel korruptionsanklagelserna mot Anna Kinberg Batra.

Frågan som kvarstår är hur det ska gå att få ett stopp på denna trend. Slutar ena parten är sannolikheten stor att motparten fortsätter med påhopp och utnyttjar motståndarens nya svaghet. Det är nog inget parti som är redo att avstå påhopp men fortsätta att ta emot dem utan att kunna kontra. Det blir en ond spiral, utan en väg ut.

En möjlig lösning är att alla Sveriges riksdagspartier bestämmer sig för att lägga ner sina vapen. Men det kan i praktiken bli svårt eftersom vissa partier förlitar sig mer än andra på personangrepp mot motståndaren.

Problemet är komplicerat och en lösning kräver överenskommelser och samarbeten utanför de politiskt ideologiska gränserna, och det är långt ifrån säkert att alla partier skulle kunna kompromissa med varandra. Skandalerna kommer att fortsätta, och det är en omöjlighet att förebygga alla. Ingenting försvinner från internet, med det funkar inte att hela politik-Sverige hakar upp sig på skandaler i all evighet.

Om alla partier ska kunna lägga ner sina vapen krävs en allmän acceptans och förståelse för att personangrepp är ett resultat av att man inte har något bättre. Om partiledardebatter kort skulle inledas med att understryka vikten av att undvika personangrepp då sådana tyder på att politikerna i frågan inte har ett bra svar, skulle politikerna vara tvungna att undvika påhoppen. Nyckeln är alltså en allmän uppfattning om att utnyttjandet av kontroverser och påhopp är ett sätt att fly undan sakfrågor.